”Allting blir lättare när man får träffa andra som mår likadant”

Ursula, 63, förskollärare, som behandlats för stress- och utmattningssymtom

 

– Det känns otroligt. Att jag börjar på ett nytt jobb om några veckor. Att jag repat mig från stress och utmattning, i alla fall börjat. Tio veckor i behandling på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede och nu snart tillbaka på jobbet.

Det säger Ursula, 63 år idag Hon har varit förskollärare i 40 år och tillhör den första gruppen som nu lämnat behandlingen på Kognitiva Teamet Rehab. Kognitiva Teamet Rehab har som mål att behandla alla som söker för långvarig smärta och stress- och utmattningssyndrom eller både och.

I januari 2015 flyttade Ursula till Stockholm, där hon började ett nytt jobb. Hon skulle arbeta med barn i åldrarna ett till fem år som har behov av särskilt stöd.

– Jag förstod snart att verksamheten inte hade någon organisation och ingen tanke på att vara till för barnens bästa. Jag såg att barnen inte mådde så bra.

– Jag hade många enskilda samtal med chefen. Betonade att det behövdes fast personal på avdelningen för barnens skull. Nu flyttade man runt alla till verksamhetens olika delar i stan. Det verkade som ledningen såg till personalens önskemål mer än åt barnens bästa.

– Vi var tio stycken i personalen, jag var äldst. Jag pratade med två till som började samtidigt, så vi var några som tyckte likadant. Men vi fick inget gensvar hos ledningen. Jag var anställd som pedagog medan de flesta i personalen var outbildad. Jag fortsatte ställa krav, men kände att jag gjorde mig alltmer obekväm.

I april blev Ursula sjuk i halsfluss och svårt förkyld som hon aldrig varit tidigare. Hon kände sig sliten och tog semester en period.

– Under den tiden fanns ingen som tog särskilt hand om det barn jag huvudansvaret för. Det blev klagomål både från barnets och från de andra barnens föräldrar och även från personalen, som tyckte att det var jobbigt, när jag inte var på plats. Samtidigt ville många ha råd genom min erfarenhet.

– När jag kom tillbaka efter sommarledigheten i augusti var det lika rörigt. Klagandet fortsatte och föräldrarna gick nu också till min chef.

Ursula sov dåligt, blev orolig, osäker på vad hon sagt och började glömma saker. Hon blev som hon säger ”konstigt” förkyld och hostade i tre veckor. Nu blev hon sjukskriven. Sen fick hon huvudvärk både natt och dag.

– Min husläkare kände mig i nacken och konstaterade att det var stress. Jag som trodde det var fysiskt, rasade totalt.

Det var i slutet av september 2015, ungefär tio månader sedan hon börjat på sitt nya arbete. Kuratorn på Ursulas vårdcentral föreslog att hon skulle få remiss till Kognitiva Teamet. Hon blev kallad dit i slutet av 2015.

– Under första besöket där träffade jag sjukgymnast, psykolog och psykiater. Var och en intervjuade mig. Det kändes bra, jag passade in där. Det var ett välkomnande ställe. Fast det var jobbigt också. Jag är en öppen person men kände skam ändå.

– Det var jobbigt att sitta i en grupp med nio andra två gånger i veckan. Först hade jag svårt att prata om mig själv, jag bara grät och grät.

– Det var psykologen och sjukgymnasten som ledde gruppen en dag vardera i veckan. Det kändes alltid lite lättare att träffa sjukgymnasten, då kunde man andras ut. Det var annorlunda att träffa psykologen. Då var det mera krävande, men bra: man lär förstå sig själv, hur andra tänker och så småningom inse vilka konstiga tankebanor man kommit in i.

– Vi fick även hemuppgifter från både psykolog och sjukgymnast mellan träffarna. Det gjorde att jag tränade ännu mer på det jag lärde mig i gruppen.

I behandlingen ingick också ACT (Acceptance and commitment therapy), en förädlad form av KBT (Kognitiv Beteendeterapi). Ursula beskriver det som att hon då fick byta ut sina sämre tankar mot bättre. Hon lärde sig att hoppa över sina måsten och omvandla dessa till positiva aktiviteter.

– När man överstiger sina resurser sätter stressen igång. Jag tror nu att jag kan känna och tänka mera rätt, när det drar iväg igen.

Det var en blandad grupp som Ursula ingick i – med män och kvinnor i olika åldrar – under tio veckor, två gånger i veckan. Sen hjälpte psykologen henne med en egen plan, om hur hon borde tänka i stället, inte vara så kritisk utan vara här och nu.

– Mindfulness är bra för mig, den ger mig medvetenhet om här och nu. Jag måste fortsätta med det, direkt in i öronen. Psykologen har rekommenderat en särskild telefonapp och där finns rörelser till om man så vill.

Nu är behandlingen slut. Det känns konstigt för Ursula. Hon har vant sig vid att gå till gruppen varje vecka. Nu planerar hon att besöka sin gamla arbetsplats för att säga adjö till personalen där och även till chefen, trots att hon inte gett Ursula något stöd.

– Jag har sagt upp mig från min gamla tjänst. Jag börjar en ny tjänst i april.

Ursula vill gärna rekommendera behandlingen hos Kognitiva Teamet Rehab för andra. Hon lyfter fram inredningen i lokalerna som är välkomnande med kaffe, te och frukt. Det är också lätt att få till enskilda samtal både med psykolog och med sjukgymnast. Hon nämner särskilt att hon fick akupunktur av sjukgymnasten.

– Gruppbehandlingen, som jag var orolig för, var faktiskt jättebra. Gruppdeltagarna kom mycket nära varandra. Man har inte så många i sin egen närhet som man kan tala med om allt detta. Nu är vi några stycken som planerar en träff på ett kafé ganska snart.

 

Fotnot: Ursula heter egentligen något annat och personen på bilden är inte patienten.

Kognitiva Teamet behandlar 100 patienter fyra månader efter start

– Det känns viktigt att hjälpa dem som har så viktiga samhällsfunktioner i samhället, som undersköterskor och förskollärare. Nu börjar det också bli flera som arbetar inom det privata näringslivet. Vi ser att de alla mår bättre efter  behandling hos oss på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

Det säger Anette Sjödin, vd för Kognitiva Teamet Rehab, som funnits sedan den 23 november 2015. Till mottagningen Kognitiva Teamet Rehab kan patienter söka för långvarig stress och utmattningsproblematik. Även patienter med långvarig smärta är välkomna. Patienter kan komma på remiss från husläkare (idag de flesta eller 90 procent) eller annan specialistmottagning. Patienter kan även söka på egen remiss.

Många som kommer hit arbetar inom den offentliga sektorn: undersköterskor och förskollärare. Men patienterna kommer även från det privata näringslivet: egna företagare, enmanskonsulter, läkare och forskare.

– Ett flertal är utmattade 30-åringar. Ofta mödrar. Nu kommer också de unga männen med dubbla roller, ju mer jämställda männen är desto större risk för utmattningssyndrom. Och orsakerna är föräldraledighet, vård av barn och karriär, säger Sara Burlin Pellbäck, en av tre psykologer på Kognitiva Teamet.

– Vi trodde att de som skulle söka sig hit skulle vara födda på 60-talet. Men stress och utmattningssyndrom går ner i åldrarna. Nu är det många som är födda på 80-talet som kommer, tillägger Anette Sjödin.

Det handlar om grupprehabilitering i elva veckor med både gruppsammankomster  och individuella besök. Rehabiliteringen pågår två dagar i veckan, ena gången med en psykolog, den andra med en sjukgymnast som gruppledare. Gruppmötet varar i cirka två timmar och gruppledaren frågar om: Vad har hänt sen sist? Vad gör du för att må bättre?

I rehabiliteringen ingår följande rubriker, enligt utbildningsmaterialet: Grundläggande rutiner, Stress och återhämtning, Självkänsla. Känslor och affekter, Skam och sårbarhet, Följdsymtom: som depression och ångest, oro och ovisshet, Tankar, Beteendeanalys, Perfektionism, Gränssättning, Samspel och kommunikation, Insikter, Vidmakthållande. På detta följer uppföljning efter tre månader och återträff för dem som vill.

Den fysiska och mentala förmågan hos smärtpatienterna ska höjas genom fysisk träning och pass med ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en förädlad form av KBT (Kognitiv Beteendeterapi). Patienterna med stress- och utmattningssyndrom behandlas med KBT. Alla patienter får också göra två läkarbesök och får en individuell rehabiliteringsplan att följa.

– Att ha rehabilitering i grupp har en normaliserande effekt. Deltagarna inser att det är många andra som mår som dem, och det har en lugnande effekt. De lär sig mycket av varandra och stöttar varandra, berättar psykologen Sara Burlin Pellbäck.

Förskolläraren Ursula, 63 år, som sökt för stress- och utmattningssyndrom säger:

– Gruppbehandlingen, som jag var orolig för, var faktiskt jättebra. Vi gruppdeltagare kom mycket nära varandra. Man har inte så många i sin egen närhet som man kan tala med om allt detta. Nu är vi några stycken som planerar en träff på ett kafé ganska snart.

Efter behandlingen slutar Ursula på sitt gamla jobb och börjar på ett nytt.

– Det finns inga omöjliga fall. Vi kan alltid få bort spänningar och ge patienterna en bättre hållning. Det finns inga hopplösa fall, vi kan alltid bidra med något, betonar sjukgymnasten Johanna Nordlander.

På Kognitiva Teamet finns två läkare, fem  psykologer och tre sjukgymnaster.  Av dem som bedömts är det ungefär 15 procent som inte antas. Det kan bero på att de inte velat själva, eller inte har den problematik som Kognitiva Teamet Rehab kan behandla.

 

31 mars, börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter gälla. De tar sikte på denna problematik.

Den 31 mars börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. En ny undersökning som Arbetsmiljöverket genomfört bekräftar problemet med ökande ohälsa; över hälften av arbetsgivarna och arbetstagarna känner någon som de anser riskerar att bli sjuk på grund av stress på jobbet.

Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Det visar den officiella arbetsskadestatistiken. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationerna på arbetsplatsen ligger bakom siffrorna.

En ny undersökning gjord på uppdrag av Arbetsmiljöverket bekräftar också den bilden. Över hälften av de cirka 1 000 arbetsgivarna och 2 000 arbetstagarna som tillfrågades känner någon som är i riskzonen för att bli sjuk på grund av stress på jobbet (55 procent respektive 72 procent). Många känner också någon som blir eller har blivit mobbad eller kränkt på jobbet (36 procent respektive 44 procent).

Utöver det mänskliga lidandet för individen är detta en stor kostnad för både arbetsgivare, företag och samhället i stort. Det finns också gediget stöd i forskningen när det gäller kopplingen mellan dålig arbetsmiljö och exempelvis depression, utmattningssyndrom och hjärt- och kärlsjukdom.

– Det är oacceptabelt att människor blir sjuka av de här orsakerna. Därför är det mycket positivt att de nya föreskrifterna snart börjar gälla. Reglerna är ett stöd för arbetsgivarna i arbetet med att förebygga ohälsa ute på våra arbetsplatser, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Enligt föreskrifterna ska arbetsgivarna se till att arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning och att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Arbetsgivarna ska också klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

– Ohälsan visar sig hos individerna, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

– Att jobba med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är en viktig ledarskapsfråga. Det är avgörande att det finns en dialog på arbetsplatsen mellan chefer, anställda och skyddsorganisationen som exempelvis skyddsombud, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Ny film

I januari 2016 gick Arbetsmiljöverket ut med ett brev till nära 400 000 arbetsgivare med information om de nya föreskrifterna. En större informationsinsats kommer också att starta under vecka 11. En viktig del av insatsen är en film med titeln ”Utmaningen”, som Arbetsmiljöverket tagit fram, i regi av Tarik Saleh och som kan ses på av.se. I den berättar enskilda individer om sina erfarenheter.

– Filmen ska vara ett stöd för att våga prata mer om de här frågorna på arbetsplatsen och faktiskt agera. Med filmen vill vi visa att det går att vända den negativa trenden med ökad ohälsa genom att jobba förebyggande, säger Greta Svensson, kommunikationschef på Arbetsmiljöverket.

Mer information om föreskrifterna (AFS 2015:4) och filmen Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen.

Källa: Arbetsmiljöverket