Skip to main content

Varför hjälper motion vid depression?

källa https://healthwatch.se/news/exercise/varfor_hjalper_motion_vid_depression / 2015-03-05

 Experter har länge vetat att fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. Däremot råder det oklarheter kring orsaken. Forskare vid Högskolan i Halmstad ger en övergripande förklaring till varför motion har en positiv effekt vid depression.

Forskarna har i sin studie också tittat på ett stort antal andra studier kring vad som händer i kroppen och hjärnan, både vid fysisk aktivitet och vid en depression. Målet var att skapa en modell som väger samman alla faktorer som tidigare studier har fastställt.

– Kroppen och hjärnan fungerar som en enhet och det är många olika mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom. Sammantaget kan man säga att träningen gör en depression lättare att hantera, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom den nya studien.

Alternativ behandling krävs

Över 300 miljoner människor världen över har diagnosen depression. Depression är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för tidig död i höginkomstländer såsom Sverige.

– Tidigare forskningsstudier har bevisat att antidepressiv medicinering inte har någon effekt vid mild eller måttlig depression. Därför är det intressant med alternativa metoder för att hjälpa människor som lider av detta, säger Torbjörn Josefsson.

Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013 att regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression.

– Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns det många olika hypoteser kring varför det är så. Vi ville i denna nya studie skapa ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och en enklare modell, säger Torbjörn Josefsson.

För mer information, kontakta gärna:

Torbjörn Josefsson, E-post: torbjorn.josefsson@hh.se, Mobil: 0763-39 13 97

Stressdoktorn: Stress-signaler borde tas på samma allvar som att brandlarmet går

”Stressdoktorn” Tomas Danielsson tror att en hel generation är på väg att bränna ut sig – och ger chefer några tips på hur de kan ta hand om sina medarbetare.

”Jag tror att bara ett fåtal av de som är födda i mitten på 70-talet kommer att kunna jobba till sin pension utan långa återhämtningsperioder flera gånger i livet”, säger Tomas Danielsson.

Sverige har nu 26,1 fall av psykiska sjukdomar per tusen anställda. Det handlar dock inte om personer som lider av det som klassiskt brukar ses som psykiska sjukdomar, utan snarare vad man brukar kalla rena utmattningsdepressioner.

”Det är inte så att du får schizofreni för att du sitter och använder din läsplatta en massa på fritiden, utan vad vi talar om här är psykiska utslag på grund av för högt tempo och stora förändringar med brist på återhämtning”, säger Tomas Danielsson.

LÄS ÄVEN: Psykologen: Fem sätt att göra ett fantastiskt första intryck – och några katastrofala misstag

Företagen har en stor skuld i det hela i det att man bara kör på utan att riktigt ta reda på hur de anställda mår, resonerar Tomas Danielsson.

Han brukar bland annat föreslå att företag ska jobba med så kallade livscaféer. Det vill säga att man avsätter 15-20 minuter någon gång per månad för att samtala i grupp om hur man mår. Här kan det exempelvis handla om att ta reda på ifall någon i gruppen behöver avlastning under en särskilt intensiv period i livet.

I dag finns det dock ytterst få livscaféer på svenska arbetsplatser. ”Ledarna säger bara kör, kör och leverera och så gör vi det”, säger Tomas Danielsson.

Han vänder sig också emot den nya typen av kontor där anställda saknar fasta arbetsplatser. ”Det får liksom inte kosta att ha anställningstrygghet, utan man ska komma med axelväska och dator och bara leverera.”

Det andra problemet är att vi ska vara ständigt uppkopplade och den trenden sprider sig som en löpeld över världen trots varningssignalerna, enligt Tomas Danielsson. ”Småbarnsföräldrar sitter vid 10 och 11 på kvällen och läser sin e-post och ska sedan vara pigga till möten klockan 8. Till slut får man kroppsliga symtom som är kopplade till psykiska funktioner.”

LÄS ÄVEN: Sömnforskare: Arbetsdagen borde börja tidigast 10

Lärde man sig inget av som skedde i slutet av 90-talet när stora skaror gick in i väggen?
”Företagen säger att man förstår, men sedan kör man med skygglappar tills något händer. Bromsar man inte nu står vi inför en katastrof som 70- och 80-talister kan få svårt att hämta sig ifrån”, säger Tomas Danielsson.

Det är inte så att han är datormotståndare eller liknande, utan problemet är att tekniken lockar oss att inte koppla av. ”Jag har tidigare talat om tickande bomber, men nu har det snarare gått så långt att det luktar vidbränt”, säger Tomas Danielsson.

Han berättar också att så kallad hjärntrötthet innebär att man har jobbat så hårt att man tappar lust till det mesta och även kan drabbas av minnesstörningar. ”Det går inte att vara dygnsuppkopplad via sociala medier och samtidigt jobba hårt.”

Tomas Danielsson menar att anställda måste våga ta rast utan att känna skuld, men det är sällan något som ledningen uppmuntrar.  Då dröjer det inte länge förrän den negativa spiralen kommer igång – sömnlöshet, nedstämdhet och psykisk utmattning.

Det är väl så att människor klarar extremt hög arbetsbelastning så länge det finns tid för återhämtning?
”Det är inte farligt att jobba hårt under en period, men arbetslivet idag innebär att när något är levererat så ska man börja med nästa sak direkt.”, säger Tomas Danielsson.

Han menar att om ett projekt går i mål torsdag lunch måste chefen säga till teamet att det kan ta ledigt under fredagen så att det kan komma tillbaka med laddade batterier på måndagen.

”Det är enkla åtgärder som aldrig kommer till skott eftersom dagens ledare tror att människor är maskiner med förslutna oljesystem som inte behöver repareras”, säger Tomas Danielsson.

Företag kör medarbetarenkäter som man lovar är anonyma. Litar folk på det och vågar verkligen säga vad man tycker?
”Jag ser ofta personalenkäter under sekretess och det är fler röda staplar än någonsin när det gäller stress i både offentlig och privat sektor”, säger Thomas Danielsson.

Han träffar många chefer som är medvetna om stressignalerna på företaget, men känner sig lamslagna över hur man bör agera.

Tomas Danielsson tycker att precis som att företag håller brand- och livräddningsövningar från gång till annan måste man också hålla i övningar för att upptäcka tidiga varningssignaler på utbrändhet. ”Det måste bli lika naturligt att agera på det som när brandlarmet går.”

LÄS ÄVEN: ”Vi jobbar för mycket – helt i onödan”

Stressdoktorns tips till företagen:
1. Utbilda chefer i att förstå processer och höja medvetenheten i ledarskapet om vikten av återhämtning.
2. Avsätt tid för att spegla vardagens stressprocesser och pröva exempelvis livscaféer – en slags förlängd kafferast.
3. Genomför övningar för att upptäcka tidiga varningssignaler ungefär på samma sätt som att företag tränar på hur man ska agera vid brandlarm eller livräddning.
4. Vid leverans belöna teamet med ledighet så att det hinner ladda batterierna inför starten av nästa leverans. Människor tål hög arbetsbelastning bara det finns tid för återhämtning.

Stressforskaren: ”Lägg ner idén om att alla ska vara så himla effektiva”

Artikeln publicerad i Veckans Affärer, va.se, http://www.va.se/nyheter/2016/03/23/stressdoktorn/ av Karl-Johan Byttner

På knappt två år har sjukskrivningarna ökat med över 50 procent. Stressforskaren Aleksander Perski tror att siffrorna egentligen ökat ännu mer – och tipsar om hur du kan skydda dina anställda.

Larmrapporterna duggar tätt om att ständig uppkoppling och ett ökande tempo gör oss alltmer stressade. En rapport från fackförbundet Vision visade nyligen en dramatisk ökning av antalet sjukskrivna under 2012-2014. Försäkringskassans senaste siffror visar nu att 2015 har varit ännu värre.

28 839 personer sjukskrevs på grund av stress under Q3 2015, vilket kan jämföras med 25 837 personer under Q4 2014. Sjukskrivningstakten har alltså ökat med 12 procent på mindre än ett år. Här bör också nämnas att motsvarande siffror för Q4 2013 låg på 19 136 personer. Så på knappt två år har det skett en ökning med över 50 procent.

”Det har skett en stor förändring under senare år. Ständig uppkoppling gör att det numera går att jobba dygnet runt”, säger Aleksander Perski, som är docent och stressforskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Situationen kompliceras av att arbetsgivare saknar tydliga regler för hur mycket anställda förväntas jobba samt vad de ska prestera.

Unga människor drabbas värst. Dessa har ofta svårt att sätta gränser och kvinnor i offentlig sektor är allra mest utsatta. ”Kvinnor har höga krav på sig på jobbet samtidigt som man fortfarande har huvudansvaret för hemmet”, säger Aleksander Perski.

Han tycker sig ändå se tecken på att vi går mot ett mer jämlikt samhälle även om utvecklingen går i snigeltakt. Detsamma gäller utvecklingen mot tydligare regler för hur mycket vi ska jobba.

En stark bakomliggande orsak till stressen är att ”Jobbsverige” aldrig har återhämtat sig efter 90-talets ekonomiska kris. 400 000 människor förlorade jobbet i offentlig sektor, medan 150 000 helårslöner i privat sektor försvann 1993-1995.

Platserna har aldrig ersatts, vilket har lett till att färre personer får utföra samma arbetsuppgifter som betydligt fler utförde tidigare.

Det är stor skillnad från industrisamhällets stämpelklockor?
”Ja, näringslivet har i princip plockat bort övertidsbetalning. Därför tror också många arbetsgivare att anställda arbetar normal arbetstid. Det gör man inte, utan många gånger handlar det om övertidsarbete utan ersättning”, säger Aleksander Perski.

Han passar på att höja ett varningens finger för alla ”utköpta personer”, där ett vanligt upplägg är arbetsgivare erbjuder betalning under ett år. ”Det pågår en selektionsprocess där den som inte orkar, duger eller är sjuk tas bort med hjälp av avgångsvederlag. Det problematiska är att det inte syns i Försäkringskassans statistik”, säger Aleksander Perski.

Han föreläste nyligen för ett antal skyddsombud i olika branscher i privat sektor. Gruppen var rörande överens om att avgångspaket står som spön i backen. Reglerna fungerar till arbetsgivarens fördel i det att man kan få bort personer bara man kan bevisa att de inte klarar av sitt jobb.

Situationen kompliceras av att paketen är förrädiska. Ett års fri betalning kan upplevas attraktivt. Särskilt för en person i underläge. Facket har heller inga större möjligheter att ifrågasätta arbetsgivaren, utan det handlar mest om att komma överens om ersättningar, enligt Aleksander Perski. ”Systemet påminner om 1800-talets kapitalism”, säger han. Paketen pressar också medarbetare, vilket driver på stressen.

LÄS ÄVEN: Stressdoktorn: Stress-signaler borde tas på samma allvar som att brandlarmet går

Men vilka tecken, om några, ser du på att företag är villiga att ta hand om sina anställda?
”Jag tror att dagens företag är väl medvetna om att vinsten blir större när personalen är nöjd och glad. Men det fungerar inte alltid så i praktiken. Chefer är människor och olika duktiga på sitt jobb”, säger Aleksander Perski.

Ständiga omorganisationer, många gånger utan anledning, är också ett gissel och har bidragit till att förhöja den upplevda stressen. Enkla knep kan dock göra underverk för arbetsgivare som vill göra bättring, enligt Aleksander Perski.

Dels handlar det om att ge sitt sociala stöd, dels belöningar som att väl utförda prestationer leder till tidigare hemgång på fredagen. Det handlar också om att skapa regler för att anställda inte får kontakta varandra sent på kvällen eller i värsta fall natten.

Arbetsgivaren bör också förklara att man inte förväntar sig att någon jobbar längre än ordinarie arbetstid.

En minimering av antalet tjänstresor kan också göra sitt till för att minska på stressen. ”Företag måste säkerställa att man inte stör folks tid för sömn och återhämtning”, säger Aleksander Perski.

Vilket ansvar har individen gentemot arbetsgivaren?
”Se till att man fungerar och får tillräckligt med sömn, egen tid och motion.”

Enkla knep är exempelvis att ha en privat mobil så att man kan stänga av jobbmobilen när arbetsdagen är över. Ett annat knep går ut på att dra full nytta dagens avancerade program för att sortera mejl. Oavsett detta ligger vilar ändå det yttersta ansvaret på arbetsgivaren.

Vad ska företag som vill visa bättring göra för att slippa bränna ut anställda?
”Rimliga krav och tillräcklig bemanning kommer man långt med. Det är ett jätteproblem i Sverige att arbetslivet är så underbemannat och att idén om att alla ska vara så himla effektiva drivits så långt” säger Aleksander Perski.


Så kan du som chef se till att dina anställda inte går in i väggen

Tydliga regler för hur länge man får jobba
Tillräcklig bemanning
Tydliga prestationskrav
Belöningar – som att få gå hem tidigare på fredag
Gemensamma regler för att man inte får kontakta personer efter arbetstid
Minska antalet tjänsteresor så mycket det går

Boktips: Skydd mot stress – det finns

”Rätt stöd minskar stressen”

Olika stöd för balans mellan krav och kontroll är det bästa sättet att utveckla arbetsmiljön när det gäller stress. Det skriver Eva Linér i sin bok Skydd mot stress – det finns!

Artikeln är skriven av:
Fredrik Emdén, tidningen Chef.se, 4 november 2016

Varför skrev du den här boken?”Det går inte att nå mål utan att ha en bra arbetsmiljö. Att sätta mål är att värna om arbetsmiljön. Jag vill dela med mig av det här sättet att tänka, det är praktiskt och det går att göra något av, och jag ville formulera det på ett sätt som många kan få ta del av.””När jag jobbade med företagshälsovård under 1980-talet kom jag i kontakt med de här tankarna om kontroll och stöd. Nu har jag utvecklat en modell som jag kallar Stödverktyget som går att använda i olika situationer i arbetslivet.
Teorin om krav–kontroll–stöd är över 30 år gammal. Vad gör den så tidlös? skyddmotstress”Alla kan förstå det, alla kan förklara det. Om du är i en situation där du har stora utmaningar och saker som ska göras inom kort och inte vet hur du ska göra, är det ett sätt att bryta ner problemet, se vad du har, och se att åtgärder inte behöver vara så gigantiska. Det går att hitta lösningar inom ramarna. Många chefer leder verksamheter som är underfinansierade. Allting går inte att lösa utan att tillföra resurser – men ganska mycket. När de arbetsgrupper som jag har jobbat med har gjort en inventering känner de kontroll. Då minskar stressen.”Men stress kvarstår som ett stort problem, varför har vi inte knäckt koden ännu?”Delaktighet och kontroll är något som måste upptäckas gång på gång. Vi byter system och incitament med jämna mellanrum. I ena stunden tänker vi på delaktighet och helhetssyn, vi ska inte längre stå vid löpande bandet och montera förgasare utan vi bygger bilar. Sedan kommer någon annan och säger att ’nu måste vi shapa upp’ och så ska det effektiviseras. Samhällsklimatet är hårt.