”De allra flesta med utmattningssyndrom blir bra till sist. Det svåra är att få dem att förstå att det tar tid”

Säger Jenny de Korostenski, teamledare för våra fysioterapeuter (sjukgymnaster) på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– När det gäller stress och påföljande utmattningssyndrom handlar det mycket om att hitta tillbaka till balansen mellan aktivitet och återhämtning, säger Jenny de Korostenski, fysioterapeut på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

– Det handlar om kroppsmedveten träning: bli medveten om hur jag andas, om en muskel är spänd eller avspänd, min hållning och gång. Här övar vi basal kroppskännedom och lättare rörelsesekvenser med syftet att åter bli medveten om sin kropp.

– Alla behöver hitta den fysiska träningsform de trivs bäst med, annars är det svårt att fortsätta på egen hand. Träningen får inte bli ytterligare ett krav utan det är viktigt att förstå varför man ska träna och hur det påverkar både kropp och hjärna. Många tror att fysisk aktivitet och träning måste innebära att man blir svettig. Det stämmer inte vid utmattningssyndrom. Det är otroligt viktigt att träningen är anpassad till hur man mår och vilka symtom man har. Med detta kan jag som fysioterapeut hjälpa till.

Det behövs återhämtningsstrategier, som inte enbart går ut på att vila och sova, betonar Jenny de Korostenski. Det kan vara andningsövningar, avspänning och promenader – allt som ger energi.

Hon och övriga fysioterapeuter utvecklar kontinuerligt manualerna för behandling av både utmattningssyndrom och långvarig smärta.

– Det är viktigt att behandlingen utgår från en vetenskaplig grund och bygger på medicinsk evidens, de senaste medicinska erfarenheterna. Det handlar om att få ihop kropp och knopp som en helhet. När man mår dåligt mentalt visar detta sig i kroppen och vise versa. Våra patienter är vana vid att bara köra på och har inte haft förmågan eller valet att fånga upp kroppens signaler i tid, vilket ökar risken för stressrelaterade tillstånd.

– Vi utbildar våra patienter i hur kroppen fungerar. Det gör det lättare för dem att förstå och göra aktiva val som leder till en beteendeförändring.

Rehabiliteringen hos Kognitiva Teamet pågår i 18 veckor. Här ingår också mindfulness och medicinsk yoga. Behandling sker i grupp. Men även individuella möten är inlagda, då finns möjlighet att konkretisera och individanpassa behandlingen ytterligare.

– Under bedömningen innan start reagerar många på att rehabiliteringen sker i grupp. Men det är ingen som efteråt säger att det varit dåligt. Man hör andras reflektioner, ser att det finns olika nivåer på tillståndet och märker framför allt att man inte är ensam.

Vad är mest utmanande i ditt arbete?

– Att få dem att förstå att det tar tid. Många vill ta hissen upp direkt. Men det här är ingen quick fix. Det handlar om att gå den långa vägen. Vi vill ha ett långsiktigt mål, som håller resten av livet.

– Det är fortfarande övervägande kvinnor som drabbas, men vi träffar också många män Det kan vara svårt att identifiera sig själv med utmattningssyndrom. Det är lättare med ett stort gips. Nu syns det inte, samtidigt som det påverkar människan både psykiskt och fysiskt.

– Det som är positivt i arbetet med den här patientgruppen är att de allra flesta med utmattningssyndrom blir bra. Men vår rehabilitering här på 18 veckor är bara en början. Sedan gäller det att fortsätta med sitt förändringsarbete och föra in det man lärt sig i vardagen. Målet är att patienten genom en ökad kroppsmedvetenhet kan fånga upp sin egen kropps signaler och då hinna agera i tid, säger Jenny de Korostenski.

 

”Behandlingen blev en vändpunkt i mitt liv. Men det räcker inte att bara gå på behandlingen och sedan checka ut. Det är hållbart men det är också ett livslångt arbete.


Säger Hanna, 50, reklamare, egen företagare, som behandlats för utmattningssyndrom

– Nu har jag avslappningsövningar jag kan göra till och med på tunnelbanan, så att det inte ens syns för andra att jag är stressad. Varje morgon genomför jag också ett eget program, en kombination med tio övningar i en halvtimme. Då försvinner även smärtan och jag blir stabil, lugn och klar.

– Det känns hållbart även om det här är ett livslångt arbete. Det räcker inte att bara gå på behandlingen och sedan checka ut. Man måste träna sin kropp, hjärna och själ och repetera det man lärt sig. Jag går tillbaka till det material jag fått från Kognitiva Teamet och organiserar 40 saker på listan och det kanske viktigaste av allt: andas, lugna ner sig och kartlägga sin oro.

Det säger Hanna, 50 år, som nyligen avslutat sin behandling på Kognitiva Teamet Rehab.

Under behandlingen fick hon återkommande fylla i en skattningsskala som visade på hur hon mådde, tian var högst. När hon gått igenom ungefär hälften av behandlingsperioden noterade hon en siffra mellan sju och åtta. Hon fick då också se vad hon skrivit i början: någonstans mellan tre och fyra, som betyder ”sådär”.

– Jag blev förvånad, att det hade gått så snabbt framåt. Jag har fått kunskap, stabilitet och trygghet och metoder jag kan använda för att få ett bättre liv. Rent psykologiskt innebär det att jag lärt mig ändra mina tankar kring stress, oro och ångest. Jag kan också använda det på min tonårsdotter, kan ge råd till mina vänner och skolungdomar som borde få lära sig detta. Nu kommer jag att utmana mer i livet, nu när jag fått bra verktyg för min karriär och i framtiden min ålderdom.

Hanna har länge arbetat på en reklambyrå, som hon själv byggt upp tillsammans med två kompisar. På senare tid har hon skolat om sig och arbetar med affärsutveckling med inriktning på vård- och samhällsproblem. Hon är ensamstående med två döttrar och har under flera år tagit hand om sina sjuka föräldrar. Hennes pappa fick en stroke och för tre år sedan dog hennes mamma. Under den här perioden försökte hon också starta ett nytt företag.

Det var i oktober 2014 som hon föll ihop utanför vårdhemmet där pappan vistades. Hon hade då drabbats av kraftig yrsel.

– Min husläkare sa att jag var utmattad och att det var dags för mig att dra i alla handbromsar.

 

Hanna bestämde sig för att fokusera på att barnen inte skulle märka något och ha det bra. Samtidigt blev hon rädd för allt och målade upp katastroftankar om sin egen och barnens framtid.  Hon sökte sig till en KBT-terapeut och lärde sig om basal kroppskännedom. Hon arbetade inte, men sjukskrev sig inte utan tog av sitt sparkapital. Ingenting skulle märkas utåt.

– Jag kände mig bättre och gick tillbaka till husläkaren, som sa att ”du är inte klar än”.

Husläkaren föreslog att Hanna skulle ta kontakt med Kognitiva Teamet. Hon fick en remiss och intervjuades före sommaren 2017.

– Jag kände mig ganska ok. Så kanske var den här behandlingen överkurs? Kanske blir jag inte ens antagen? Men de hörde av sig snart och tyckte att jag absolut skulle komma. Då kändes det som om de verkligen sett mig.

– Tidigare var jag en glad skit, som hade gått genom livet med ett stort skratt. Elände tog jag aldrig till mig. Nu hade det blivit min vardag.

Behandlingen skulle ta fyra månader från starten i augusti. Hanna placerades i en grupp med åtta deltagare i åldrarna 28-60, mest kvinnor.

– Innan vi startade var jag tveksam till att vara med i en grupp. När jag skulle hålla min presentation skakade jag i hela kroppen, var riktigt nervös. Nu känns det som att utmana alla mina rädslor. Kognitiva Teamets behandlingsprogram fungerar på alla, oavsett vad utmattningsproblemen beror på och vem man är.

– Efter några veckor kändes det bättre. Man lär sig av varandra. Att lyssna på andra gör att man inte känner sig ensam. Man lider med dem. Man förstår att det man är drabbad av är inte farligt. Det kan höra till livet.

– Kanske är det här den enda platsen där man kan öppna upp. Där folk vågar gråta. Så transparent och känna stöd från andra. Tryggt som i en familj. Det här utgör en stor del av läkeprocessen.

 

– Vi får inte träffa andra gruppmedlemmar utanför behandlingen. Om man är en vårdande person, som jag, blir man kanske mer omhändertagande för andra än för sig själv. De som vill i gruppen fortsätter däremot att samtala efter behandlingsperiodens slut. Vi försöker hitta en fast tid när vi kan träffas, kanske under en långpromenad.

Under behandlingen har Hanna lärt sig kognitiv beteendeterapi, metoder att hantera sina tankar, avslappningstekniker, hur hjärnan fungerar, andning, chigong, meditation och styrkeövningar.

– Vi har alla fått en grundkurs i yoga, meditation, basal kroppskunskap och mindfulness. Min smärta har klingat av lite. Stressen slår inte på. Jag andas, reflekterar, kartlägger situationen, hur allvarligt är det? och tar beslut. Jag har blivit cool.

Hanna vill snart börja jobba igen. Hon vill fortsätta starta företag, men hon vill byta inriktning i sin karriär. Närmast på hennes dagordning står kontakt med en karriärscoach.

Fotnot: Hanna heter egentligen något annat.

 

 

”Kontakterna med patienternas arbetsgivare är övervägande positiva för alla parter”

Säger Eila Brandeker Hausmann, teamledare för våra psykologer på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– Vi erbjuder patienterna att vi tar kontakt med deras arbetsgivare, alltid under förutsättningen att patienterna själva vill. Då träffas arbetsgivare, psykolog och patient. Ibland kommer även försäkringskassan och en facklig representant. Före mötet gör vi också en kartläggning tillsammans med patienten bland annat om vilka anpassningar som behövs för att återgången till jobbet ska fungera, berättar Eila Brandeker Hausmann, psykolog på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

Under mötet informeras arbetsgivaren om vad utmattning och rehabilitering innebär. Mötet genomförs inför arbetsåtergången oftast under sista månaden av behandlingen. Arbetsgivarna är övervägande positiva, enligt Eila Brandeker Hausmann.

– Många patienter är osäkra på att gå tillbaka till jobbet men gör det ändå. De flesta går tillbaka till samma arbetsplats, ibland med andra arbetsuppgifter, i alla fall till en början. I vissa fall inleder man med arbetsträning, som försäkringskassan måste godkänna. Men i de flesta fall börjar man med deltidsarbete på 25 procent.

När det gäller anpassningar så kan det exempelvis handla om en anpassad arbetsmiljö, kanske att patienten behöver sitta avskilt. På en del arbetsplatser kan miljön vara svår att anpassa. Det är vanligt att man ser över arbetsuppgifterna. Det kan bli så att man får göra mera rutinuppgifter för att slussas in i arbetet igen. Under infasningen ska en chef eller annan kontaktperson ha återkommande kontakt med patienten och en noggrann uppföljning ska ske.

– Efter rehabiliteringens slut har patienterna normalt ingen kontakt med oss, förutom en uppföljningsdag tre månader senare. Några börjar jobba redan under rehabiliteringen eller arbetar deltid parallellt under hela rehabiliteringstiden.

En del patienter har efterfrågat fortsatt kontakt med Kognitiva Teamet efter behandlingen. Teamet kan erbjuda medarbetarstöd i form av coachning eller stresshantering under arbetsåtergången, som arbetsgivaren kan köpa till under ett halvår. Ett år efter behandlingen gör Kognitiva Teamet Rehab på uppdrag av landstinget en uppföljning som bland annat innebär att patienterna får ange hur de mår på utvalda självskattningsformulär.

– När patienterna avslutat sin behandling skickar vi också en behandlingssammanfattning samt rekommendationer för hur patienten ska gå vidare till remittenten, alltså till den som skrivit den ursprungliga remissen. Det kan handla om sjukgymnastik, fortsatta samtal med psykolog etc. Svar på hur de ska nyttja rekommendationerna kan de också få av vårdcentralen alternativt företagshälsovården, som de ska återvända till efter behandlingen, förklarar Eila Brandeker Hausmann.

 

”Våra patienter som behandlas för stressyndrom förändrar sitt utseende under behandlingen. De blir vackrare och gladare.”

Säger Maya Mitova, medicinskt ansvarig läkare på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– Vi tar ansvar för medicineringen och sjukskrivningen för patienten under hela rehabperioden hos oss. Och vi bokar tid för ett möte mellan patienten och arbetsgivaren, tillsammans med en psykolog och ibland en läkare. Många arbetsgivare blir intresserade och kommer också hit på våra föreläsningar. Vi kan även boka möte med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vår uppgift är att motivera patienterna till att gå tillbaka till arbetet, säger chefsläkaren på Kognitiva Teamet, Maya Mitova.

Hon talar om människans motståndskraft och metaboliska reserv eller vår kropps förmåga att reagera på stress. Om vi är utsatta för mycket stress, minskar vår motståndskraft. Det är som ett batteri. Har det mycket laddning bör det klara av stressen, men annars inte.

– Man kan också jämföra det med ett bankkonto. Om det är en bra balans mellan uttag och insättningar, kan man klara av en period med fler uttag, eftersom det finns en reserv. Men om man gör uttag under en längre period, utan att fylla på med insättningar, kommer kontot att övertrasseras.

– Stress kan orsaka många symtom och många hälsoproblem. I stort sett är det hjärnan eller det centrala nervsystemet som styr förändringen av stresshormonet kortisol, som bildas i binjurarna. Nivåerna på hormonet är normalt som högst tidigt på morgonen och sjunker under dagen. Kortisol utsöndras också till följd av stress.

Maya Mitova betonar att Kognitiva Teamet har en holistisk syn, en helhetssyn, på människan vilket också avspeglas i att teamet består av olika yrkeskategorier, som samarbetar nära varandra. Hon är själv specialist i rehabmedicin, neurologi och allmän psykiatri med examen i företagshälsovård.

På Kognitiva Teamet Rehab i Enskede arbetar sex läkare med specialistkompetenser inom psykiatri, rehabmedicin, neurologi och allmän medicin. Här finns också sex fysioterapeuter (sjukgymnaster) med specialistkompetens inom smärta, OMT (Ortopedisk Manuell Terapi) och mental hälsa, sex KBT (Kognitiv Beteendeterapi) psykologer, två KBT psykoterapeuter och fem vårdadministratörer.

Rehabiliteringen pågår i 18 veckor, två dagar i veckan två timmar åt gången, ena dagen med en psykolog, den andra med en sjukgymnast som gruppledare. De sista åtta veckorna i behandlingen erbjuds patienterna medicinsk yoga och mindfulness. Patienterna behandlas också med KBT, Kognitiv Beteendeterapi.

– Patienterna är väldigt positiva. Man ser hur deras utseende och utstrålning förändras. De blir vackrare, tycker Maya Mitova.

–  Efter en lång sjukskrivning är patienterna mycket arbetsmotiverade men självkänslan är dålig. Ofta kan det krävas förändringar på arbetsplatsen och av arbetets innehåll för att möjliggöra arbetsåtergång. Det har visat sig vara lämpligt att börja med arbetsträning och sedan successivt återgå till arbetet med deltidssjukskrivning.

– Patienter med kvarstående kognitiva störningar kan lämpligen arbetsträna med mindre komplicerade arbetsuppgifter. Det kan också vara av värde att utse en kontaktperson på arbetsplatsen som kan stödja patienten i arbetsträningen.