Källa: Peter Letmark, DN
Den som behöver hjälp att hantera långvarig stress kan ha stor hjälp av terapimetoden act som förenar kbt och mindfulness. Det visar de senaste årens forskning, enligt psykologen Fredrik Livheim.
För ett tiotal år sedan möttes mindfulness med misstro i akademiska psykologikretsar. Men i takt med att flera tunga namn började redovisa sina forskningsresultat blev det alltmer rumsrent.
Nu finns det en rad studier som visar att det kan vara ett kraftfullt verktyg, bland annat för att förebygga långvarig stress och utmattningssyndrom.
Fredrik Livheim är psykolog och forskar om stress vid Karolinska institutet i Solna. Han utbildar psykologer och andra behandlare i act som kan sägas vara en nyare variant av kbt som också innehåller mindfulness. Han har nu även skrivit boken ”Tid att leva, ett tioveckorsprogram för stresshantering med act och medveten närvaro” (Natur & Kultur).
Fredrik har själv haft en del att handskas med i sitt bagage eftersom han växte upp med missbruk och övergrepp. När han var tonåring förlorade han sin äldre bror som tog livet av sig.
– Redan då blev det tydligt för mig att jag behövde verktyg för att kunna förhålla mig till minnen och känslor som jag hade, säger Fredrik när han bjuder på kaffe i villan som han just har flyttat in i tillsammans med sin man och två barn. Här bor också barnens två mammor som huserar på nedervåningen.
Det var i Thailand som han för 24 år sedan kom i kontakt med mindfulness för första gången.
– Jag ramlade mer eller mindre av en slump in i ett buddistiskt kloster, där jag gjorde en tyst meditation under tio dagar. Det var första gången som jag upplevde att jag kunde använda mig av en metod att förhålla mig till en del svåra tankar och minnen som jag hade. Det blev min räddning.
När han några år senare började på psykologprogrammet var han särskilt intresserad av kopplingen mellan psykologi och mindfulness.
– Det var något som jag fick smyga med i början eftersom det ansågs vara flummigt i psykologikretsar.
Det var först när Mark Williams, professor vid Oxford University, och en rad andra tunga namn inom psykologiforskningen kom med resultat som tydde på att mindfulnessbaserad kognitiv beteendeterapi (MBCT) kunde så mycket som halvera risken för återfall i depression, som flummighetsstämpeln började försvinna, berättar Fredrik.
När han utbildade sig till psykolog, undervisade han samtidigt på gymnasiet där han såg hur stress kunde påverka eleverna negativt. Samtidigt tog han del av en engelsk studie där man hade sett tydliga positiva resultat när man hade låtit stressade journalister på BBC använda sig av metoden act.
Det ledde till att han i sitt examensarbete gjorde en randomiserad studie med 230 gymnasieelever i Uppsala, där hälften fick act vid tre tillfällen.
Det visade sig att de elever som hade fått act uppvisade mätbara minskningar när det handlade om stress och ångest. Resultaten stod sig vid en uppföljning efter två år.
När det gäller utmattningssyndrom så arbetar Fredrik förebyggande.
– För den som väl har kraschat är vägen tillbaka så lång att jag tycker att det är bäst, säger Fredrik.
Han utbildar även psykologer, kuratorer och lärare som i sin tur har hand om act-grupper till exempel inom företagshälsovård eller på ungdomsmottagningar och vårdcentraler.
Vad står då bokstäverna i act för? Den första bokstaven i förkortningen står för ”acceptans”.
– Det kan vara litet provocerande för vissa. Det kan uppfattas som att det handlar om att gilla läget på ett sätt som inte känns sunt, säger Fredrik och berättar att det snarare betyder att man ska träna sig på att kunna vila i en insikt av att ”så här ser det ut i mitt liv just nu”.
Vi hanterar i dag så mycket information och tillbringar så mycket tid i huvudet, att vi måste öva upp vår förmåga att välja var vi vill vara i tankarna.
I hans egen privata situation kan det handla om att hans två tvååringar skriker till varandra, kanske för att de är trötta och hungriga.
– Då försöker jag ta ett djupt andetag och acceptera mina känslor av irritation, men utan att agera på dem genom att skrika tillbaka.
Om han känner att tankarna drar i gång om olika saker som han oroar sig för, till exempel när han cyklar till jobbet, så försöker han notera att ”nu drar kroppen i gång en stressreaktion”, samtidigt som han aktivt försöker flytta fokus och i stället uppleva det som händer i nuet: vinden som blåser i ansiktet, hans egna andetag eller fötterna som trampar runt pedalerna, saker som finns i omgivningen han passerar.
– Vi hanterar i dag så mycket information och tillbringar så mycket tid i huvudet, att vi måste öva upp vår förmåga att välja var vi vill vara i tankarna.
Det är därför det finns en sådan efterfrågan på kurser i meditation och andra träningsformer – för att de hjälper oss med detta, menar Fredrik.
Stress i sig är inte skadligt. Det har hjälpt oss att överleva genom att aktivera oss när vi möter fiender och rovdjur under miljontals år.
Problemet är att hjärnan är dålig på att skilja mellan tänkta och fysiska hot. Den reagerar på samma sätt genom att dra i gång kroppens kamp- och flyktrespons.
– Om vi inte lär oss att hantera det som händer i huvudet så riskerar vi att bli utmattade, säger Fredrik.
https://www.dn.se/insidan/acceptans-ett-verktyg-for-att-hantera-stressen/
Källa: Peter Letmark