”Det bästa med Kognitiva Teamet Rehab är att vi är snabba. Remisserna åtgärdas samma dag eller dagen efter. Inom några veckor är patienterna i behandling

Säger Anita Krokström, psykiater på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– Det mest positiva är att i princip alla patienternas utmattningssyndrom går att lösa! säger Anita Krokström, psykiater på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

Hon tycker att primärvården är duktig på att identifiera patienterna med utmattningssyndrom. Och hon utgår från att husläkarna använder sig av socialstyrelsens riktlinjer och skattningsskalor för att diagnosticera utmattningssyndrom.

– Patienterna skulle kunna komma lite tidigare till oss, så hinner de inte bli så utmattade att de kanske inte klarar av att komma. Och så blir de inte sjukskrivna så länge. Det är viktigt att sätta igång på direkten med rehabiliteringen.

– Visst tar vi emot remisser direkt från patienterna, så kallad egenanmälan. Men vid behov skickas de till vårdcentralen för att göra en kompletterande utredning. Det är bra att patienten är utredd, så att man inte missar annan bakomliggande sjukdom som bör behandlas.

– Innan patienterna skickas vidare till oss måste vård- eller hälsocentralen ha utfört all provtagning och kunnat utesluta allvarliga sjukdomstillstånd som järnbrist, underfunktion i sköldkörteln, energibrist och så vidare

Kognitiva Teamet tar över ansvaret för patientens sjukskrivning först när behandlingsprogrammet börjar. Behandlingen sträcker sig över 18 veckor. När programmet är slut går sjukskrivningsansvaret tillbaka till vårdcentralen.

Rehabiliteringen pågår två dagar i veckan två timmar åt gången, ena dagen med en psykolog, den andra med en sjukgymnast som gruppledare. De sista åtta veckorna i behandlingen erbjuds patienterna medicinsk yoga och mindfulness. Patienterna behandlas också med KBT, Kognitiv Beteendeterapi

– Det bästa med oss är att vi är snabba. Remisserna åtgärdas samma dag eller dagen efter. Patienterna kallas direkt och får en tid inom två veckor. Därefter sorteras de in i första lediga grupp. Så inom tre till fem veckor är de i behandling, berättar Anita Krokström.

Det är mest kvinnor, pedagoger från skola och förskola som kommer, men också män. Många är nyblivna föräldrar. De flesta är välutbildade. Den vanligaste patienten är en välutbildad medelålders kvinna, som har en fast anställning. De flesta, 60 procent, är födda på 60- och70-talen. En stor grupp är också 80-talisterna och även ett fåtal födda på 90-talet.

– Jag tycker ändå att problematiken är liten och enkel att lösa.

Anita Krokström jämför med sitt tidigare arbete på Maria Pol, där patienterna sökte för missbruk. Där handlade det mer om hemlöshet, misshandel och fängelsedomar.

– Första gången de kommer hit är de nervösa. De vet inte vad de remitterats till. De tror att de ska behandlas individuellt. Men nu är det gruppbehandling som gäller.

– Även om patienterna är väl pålästa har de svårt att förstå kopplingen mellan utmattning och fysiska symtom. Men här får de en föreläsning om tillståndet. De är trötta när de går härifrån efter första dagen som är runt tre och en halv timme. Men de är samtidigt mycket nöjda. De blir tagna på allvar och är ofta imponerade av bemötandet.

– Det finns många solskenshistorier. Den här patientgruppen är högpresterande, flera har aldrig varit sjukskrivna. Och nu har de drabbats av en svår funktionsnedsättning.

 

 

 

”Att behandlas i grupp gjorde att jag förstod att jag inte var ensam. Det fanns också de som hade det värre än jag.”

Säger Erik, 58, avdelningschef, som behandlats för utmattningssyndrom

– Jag har fått verktyg som hjälper mig att hantera min stress, så att det inte händer igen. Det främsta verktyget är andningen. Tidigare har jag gått och hållit andan långa stunder. Nu om jag känner mig utsatt för stress, då går jag inte med på det. Istället tar jag kontroll över situationen och andas.

Det säger Erik, 58 år, som nyligen avslutat sin behandling på Kognitiva Teamet Rehab. Han berättar också om andra förändringar i sitt beteende efter behandlingen:

– Nu kör jag yoga hemma. Annars hör väl styrketräning mera ihop med män och yoga med kvinnor? Men jag tycker det borde vara tvärtom, eftersom behovet är tvärtom. I yogan är det så skönt för blir man upprörd eller arg så försvinner det snabbt. Vi har även hört mindfulnessläraren säga: ”Observera, acceptera, släpp det!”

– Jag försöker också komma igång med träningen, fortsätta med löpning och cykling och komplettera det med mental styrka och balans.

Hur känner du att du blir bättre?

– Jag känner det, långsamt. Det tar tid. Det är som naglarna som växer långsamt. Man känner inte att de växer, men de gör det. Det är fortfarande på tunn is. Utsätts jag för stress idag kan jag snabbt vara tillbaks igen.

Erik är avdelningschef på en större svensk myndighet med personalansvar för 25 anställda. Han började jobbet i mars 2016. Han kom då från en annan myndighet, där han varit mellanchef. Han fick nu en krävande personalgrupp, men han tyckte jobbet var utmanande och roligt. Han var entusiastisk.

– Jag tappade distansen mellan arbetet och mig själv som person. Jag jobbade på med liv och lust. Jag jobbade med mig själv som insats och trodde att jag skulle få rull på verksamheten. Det blev tolv timmars arbete varje dag och jag började tappa mitt sociala liv.

Eriks mamma dog hösten 2016. Fem dagar efter hennes död höll han i planeringsdagarna på avdelningen och startade arbetet med att göra en verksamhetsplan.

– Jag stängde av sorgen. Den fanns inte med i min kalender, så jag tillät mig inte att sörja.

Drygt ett halvår senare var det snart dags för myndighetens framträdande i Almedalen på Gotland. Datumen var den 29 juni 2017, den exakta tidpunkten sitter etsad i honom:

– När jag vaknade visste jag inte var jag hade strumporna och inte heller mina kläder. Jag visste inte hur kaffebryggaren funkade. Det var som en huvudsäkring som går, lampan lyser fortfarande men det är ingen kraft i den. Jag tycker själv att jag är ok men funkar inte. Människor nära frågade mig: ”Hur mår du?” Jag visste inte ens vilken våning jag bodde på.

Han sa till sin fru att han inte skulle gå till jobbet, utan i stället till hälsocentralen. Alla varningsklockor som ringt innan dess: syn- och hörselbortfall, tinnitus, tryck över bröstet, som han haft under våren och behandlat med Magnecyl och Novalucol. På hälsocentralen undersökte de om det kunde vara något annat än stress. De tog prover och kollade hjärtat.

– Tur att du kom, sa dom. Annars kunde du snart blivit en inneliggande patient. Jag kunde ju gå dit på egna ben. Jag blev sjukskriven. Det var som att dra ner en gardin. Till jobbet orkade jag inte ringa. Jag skickade ett mejl med texten ”Jag har gått sönder”. Jag orkade inte med jobbet. Almedalen föll i glömska, som när någon släcker ljuset.

Husläkaren berättade för Erik om Kognitiva Teamet. Men först fick sommaren gå och det blev återbesök hos husläkaren i augusti. Då remitterades han till Kognitiva Teamet och kallades snart till inledande intervju.

– De talade om 15 veckors behandling. Ska det vara nödvändigt? tänkte jag. Jag hade ingen sjukdomsinsikt alls. Samtidigt blev jag nyfiken.

– När jag väl kom till Kognitiva Teamet blev jag fundersam. Det är en speciell miljö som har en rogivande inredning med staplade stenar. Jag var misstänksam och såg lite av hokus pokus framför mig.

Men Erik fick förtroende för personalen och ville ge behandlingen en chans. Och så fick han veta att han skulle vara i Grupp 67. Han hade tidigare erfarenhet av grupparbete och var först lite tveksam, men tänkte att Kognitiva Teamet säkert hade stor erfarenhet av detta.

Hade enskild behandling varit bättre än den du fick i gruppen?

– Hade du frågat mig före rehabiliteringen hade jag sagt ja. Men nu efteråt inser jag att det varit viktigt att höra andra berätta och också att själv göra det, det var inte så farligt. Att vara i grupp innebar en hög grad av igenkänning. Jag fick reda på att jag inte var ensam. Det fanns också de som hade det tuffare än jag.

Själva engagemanget i Kognitiva Teamets behandling räknas som halvtid. Nu är Erik sjukskriven på heltid. Så den andra halvtiden ägnar han åt egen träning. Han har också dragit igång ett eget projekt, och gör en fotodagbok för sig själv om sin egen resa.

När Erik avslutat sin rehabilitering på Kognitiva Teamet ska han tillbaka till hälsocentralen och läkarundersökas. Han tycker att det känns bra att hans närmaste chef haft ett möte med honom och Kognitiva Teamet för att förbereda hans arbetsträning framöver.

– Jag hoppas kunna gå tillbaka till jobbet. Men jag måste lyssna till min kropp den här gången. De fysiska problemen är borta nu, jag känner i alla fall inte av dem. Jag vill tacka för att jag fått gå här. Det har varit bra med struktur, tryggt att gå ett program. Det finns en skräck för det också. Men det hade aldrig räckt med en retreat, ett veckoslut. Det behövs tid.

– Min självbild hade varit att jag klarade av alla utmaningar och var därför ostoppbar. Den bilden har jag nu all anledning att ändra.

 Fotnot: Erik heter egentligen något annat.

Mannen på bilden är inte mannen i artikeln.

”De allra flesta med utmattningssyndrom blir bra till sist. Det svåra är att få dem att förstå att det tar tid”

Säger Jenny de Korostenski, teamledare för våra fysioterapeuter (sjukgymnaster) på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– När det gäller stress och påföljande utmattningssyndrom handlar det mycket om att hitta tillbaka till balansen mellan aktivitet och återhämtning, säger Jenny de Korostenski, fysioterapeut på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

– Det handlar om kroppsmedveten träning: bli medveten om hur jag andas, om en muskel är spänd eller avspänd, min hållning och gång. Här övar vi basal kroppskännedom och lättare rörelsesekvenser med syftet att åter bli medveten om sin kropp.

– Alla behöver hitta den fysiska träningsform de trivs bäst med, annars är det svårt att fortsätta på egen hand. Träningen får inte bli ytterligare ett krav utan det är viktigt att förstå varför man ska träna och hur det påverkar både kropp och hjärna. Många tror att fysisk aktivitet och träning måste innebära att man blir svettig. Det stämmer inte vid utmattningssyndrom. Det är otroligt viktigt att träningen är anpassad till hur man mår och vilka symtom man har. Med detta kan jag som fysioterapeut hjälpa till.

Det behövs återhämtningsstrategier, som inte enbart går ut på att vila och sova, betonar Jenny de Korostenski. Det kan vara andningsövningar, avspänning och promenader – allt som ger energi.

Hon och övriga fysioterapeuter utvecklar kontinuerligt manualerna för behandling av både utmattningssyndrom och långvarig smärta.

– Det är viktigt att behandlingen utgår från en vetenskaplig grund och bygger på medicinsk evidens, de senaste medicinska erfarenheterna. Det handlar om att få ihop kropp och knopp som en helhet. När man mår dåligt mentalt visar detta sig i kroppen och vise versa. Våra patienter är vana vid att bara köra på och har inte haft förmågan eller valet att fånga upp kroppens signaler i tid, vilket ökar risken för stressrelaterade tillstånd.

– Vi utbildar våra patienter i hur kroppen fungerar. Det gör det lättare för dem att förstå och göra aktiva val som leder till en beteendeförändring.

Rehabiliteringen hos Kognitiva Teamet pågår i 18 veckor. Här ingår också mindfulness och medicinsk yoga. Behandling sker i grupp. Men även individuella möten är inlagda, då finns möjlighet att konkretisera och individanpassa behandlingen ytterligare.

– Under bedömningen innan start reagerar många på att rehabiliteringen sker i grupp. Men det är ingen som efteråt säger att det varit dåligt. Man hör andras reflektioner, ser att det finns olika nivåer på tillståndet och märker framför allt att man inte är ensam.

Vad är mest utmanande i ditt arbete?

– Att få dem att förstå att det tar tid. Många vill ta hissen upp direkt. Men det här är ingen quick fix. Det handlar om att gå den långa vägen. Vi vill ha ett långsiktigt mål, som håller resten av livet.

– Det är fortfarande övervägande kvinnor som drabbas, men vi träffar också många män Det kan vara svårt att identifiera sig själv med utmattningssyndrom. Det är lättare med ett stort gips. Nu syns det inte, samtidigt som det påverkar människan både psykiskt och fysiskt.

– Det som är positivt i arbetet med den här patientgruppen är att de allra flesta med utmattningssyndrom blir bra. Men vår rehabilitering här på 18 veckor är bara en början. Sedan gäller det att fortsätta med sitt förändringsarbete och föra in det man lärt sig i vardagen. Målet är att patienten genom en ökad kroppsmedvetenhet kan fånga upp sin egen kropps signaler och då hinna agera i tid, säger Jenny de Korostenski.