Att sätta gränser för sig själv och andra

Känner du att du måste vara andra till lags? Eller har du svårt att hejda din egen ambitionsnivå? Kanske sätter du alltid andra i första rummet på bekostnad av dig själv, eller lämnar ut dig på ett sätt som känns obekvämt i efterhand? Att inte kunna sätta gränser ställer till det för oss, och är ofta grunden till att vi blir stressade eller mår dåligt.

I den här boken får du veta varför det kan vara svårt att sätta gränser och hur du blir bättre på det både gentemot dig själv och mot andra. Att sätta gränser innebär bland annat att:

– Kunna säga ifrån
– Be om det du behöver
– Ge och ta emot kritik
– Hantera konflikter
– Ställa rimliga krav på dig själv
– Kommunicera hänsynsfullt

Du får hjälp att kartlägga dina egna mönster, varvat med övningar, verktyg och fakta. Olika typer av svårigheter och färdigheter illustreras med exempel som ger igenkänning och inspiration för din förändring. Du får också tips kring hur du kan hantera både dina egna och andras reaktioner när du börjar pröva nya förhållningssätt. Målet är att du ska kunna agera mer effektivt i viktiga situationer i ditt liv med god balans mellan mod och eftertanke.

Hitta hem till dig själv

Bli vän med dig själv
Mindfulness, medveten närvaro, är en oupphörlig icke dömande medvetenhet som främjas genom uppmärksamheten. Medveten närvaro är en naturlig del av livet. Den kan förstärkas genom övning. Sådan övning kallas ibland meditation. Men Meditation är inte vad du tror, inte vad du tänker på.

Meditation handlar i själva verket om att vara uppmärksam, och det kan vi bara vara med hjälp av alla våra sinnen, även medvetandet. Mindfulness är ett sätt att bli vän med sig själv och sina upplevelser. Våra upplevelser omfattas förstås oerhört mycket, inklusive kropp, vårt medvetande och hela världen.

Komma till ro i sin kropp
Hur skulle det kännas att komma till ro i sin kropp, om så bara för några ögonblick vid dagens slut, när man ligger i sängen eller sitter och vilar på kvällen, eller vid dagens början innan man ens har gått upp?

texter ur boken:
Hitta hem till dig själv
108 lektioner i Mindfulness

av Jon Kabat Zinn

Vad skall chefen tänka på?

Vad skall chefen tänka på?

Hållbar arbetsåtergång – vad ska chefen tänka på?

Så gör du för att förbereda din sjukskrivna medarbetare på att komma tillbaka till arbetet – 10 punkter att tänka på för dig som är chef.

  1. Håll kontakten hela tiden. Se till att hålla kontakten med din medarbetare redan från början av sjukskrivningen. Sms är ett enkelt sätt. Föreslå en träff med medarbetaren redan efter några veckor. Då hinner tröskeln till att komma tillbaka till arbetsplatsen inte bli så hög. Börja redan tidigt fundera på vilka ändringar som måste göras när det gäller arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Planera detta på rehabmöten tillsammans med medarbetaren, företagshälsovården och HR-avdelningen. Uppmuntra medarbetaren att så småningom göra sociala besök på arbetsplatsen, till exempel att äta lunch med kollegerna.
  2. Planera återgången noga. Överblick och kontroll gör att medarbetaren blir mindre orolig för att börja arbetsträna eller arbeta. Boka in ett planeringsmöte några veckor innan medarbetaren ska komma tillbaka. Där bestämmer ni vad medarbetaren ska göra den första tiden, vilka arbetstider som ska gälla, vem som ska stötta medarbetaren och när ni ska göra avstämningar om läget.
  3. Var på plats och ta emot medarbetaren. När medarbetaren kommer tillbaka måste du själv vara på plats och se till att medarbetaren får ett bra mottagande. Du ska ha informerat kollegerna om vad som gäller: När medarbetaren kommer tillbaka, hur mycket han/hon kommer att jobba och vilka tider, och liknande.
  4. Hitta en lugn arbetsmiljö. Från början kan det vara bra för medarbetaren att till exempel sitta och arbeta lite i avskildhet, kanske på en annan avdelning än den vanliga. Det kan vara svårt att sitta i ett kontorslandskap, medarbetaren bör ha ett eget rum att sitta i.
  5. Skynda långsamt. Hur mycket ska medarbetaren arbeta eller arbetsträna? Börja med 25 procent och öka gradvis. Att öka från att arbeta 25 procent till 50 procent kan ibland vara för mycket. Då kan en lösning vara att arbeta 25 procent och sedan lägga på till exempel 20 procent som arbetsträning. Det känns lättare än att gå upp till att jobba 50 procent, eftersom arbetsträningen räknas som rehabilitering och inte innebär några prestationskrav.
  6. Sprid ut timmarna. Planera hur arbetstiden ska läggas ut tillsammans med medarbetaren, företagshälsovården och försäkringskassan. Sprid timmarna på olika dagar och undvik att tänka effektivt. Om medarbetaren har sömnstörningar och svårt att gå upp på morgonen kan man lägga arbetstiden lite senare på dagen. Planera in social tid – se till att lägga timmarna så att medarbetaren har möjlighet att äta lunch med arbetskamraterna, vara med på gemensamt fika och annat.
  7. Konkreta arbetsuppgifter. När medarbetaren kommer tillbaka ska det finnas konkreta arbetsuppgifter att ta tag i. Medarbetaren ska inte behöva tänka ut själv vad han eller hon ska göra, det blir alldeles för stressande. Arbetsuppgifterna ska vara väl avgränsade, konkreta och rutinartade. Det ska inte finnas någon tidspress eller dealines. Du som chef eller en kollega ska dela ut en arbetsuppgift i taget. Ge inte medarbetaren en hög med uppgifter att ta tag i, för han eller hon klarar inte att prioritera.
  8. Dokumentera allt. Se till att du som chef dokumenterar alla möten och överenskommelser. Alla förändringar måste du kommunicera tydligt med medarbetaren, så att han eller hon känner att du går att lita på.
  9. Stäm av med medarbetaren. När medarbetaren har arbetstränat eller arbetat en tid så stämmer ni av läget. Känns arbetstakten lagom? Eller för snabb? Eller kanske för långsam? Ge medarbetaren små utmaningar och låt honom eller henne pröva att själv sätta gränser.
  10. Var beredd på bakslag. Rehabiliteringen är inte slut bara för att medarbetaren börjar jobba igen. Det kan komma bakslag, där medarbetaren falller tillbaka i sina gamla hjulspår. Men det betyder inte att medarbetaren har kommit tillbaka till jobbet för snabbt. Det här är en process som tar tid.

Läs mer här om arbetsgivarens ansvar:
Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)