Vid stress reagerar det autonoma nervsystemet genom att aktivera kroppen så att vi ska kunna slåss eller springa för livet (s k fight or flight reaction). Det är meningen att vi ska vara ovanligt energiska, alerta och motståndskraftiga mot smärtor, trötthet, kyla, hunger, infektioner och allt annat som kan hindra oss från att kämpa eller springa för livet. Sinnena skärps. Pupillerna vidgas så att vi lättare kan fokusera en angripare eller flyktväg. Hörseln blir skarpare och vi tenderar att hoppa till vid minsta ljud. Vi andas fortare för att ge muskelaturen mer syre. Blodet cirkulerar snabbare tack vare att puls och blodtryck ökar. Blodet omdirigeras till prioriterade områden, som hjärnan och musklerna i armar och ben, från de områden där det tillfälligt inte behövs, till exempel hud, bukhåla och tarmar. Nivåerna av stresshormon som adrenalin och noradrenalin ökar.
Under stress ökar ämnesomsättningen och förser kroppen med fria fettsyror, aminosyror och glukos (blodsocker) som den använder som bränsle. Hotfulla situationer ökar risken för skador och kroppen förbereder sig genom att öka blodets koaguleringsförmåga, aktivera immunförsvaret och lindra smärtupplevelser. Ett annat system som aktiveras under stress är den sk HPA-axeln (hypothalamus – hypofys-binjure) som producerar stresshormoner kortisol. Detta hormon fyller många funktioner inklusive ökad energifrisättning, hämning av immunförsvaret (en överdriven immunförsvarsreaktion skulle annars kunna skada den egna organismen) och hämning av inflammatoriska processer.
Ursprungligen är människan byggd för att klara av akut stress – stark stress under kort tid. I det moderna samhället är stressorerna i regel av långvarig karaktär och möjligheterna att få god återhämtning är mindre. Sömnen – som är vår allra viktigaste källa till återhämtning – har exempelvis försämrats för miljontals människor under de senaste decennierna. Arbetssituationer präglade av höga krav och brist på kontroll kan, i sig själva eller i kombination med ett betungande privatliv bidra till kronisk stress. I kombination med dålig sömn leder detta till slitage på kroppens organsystem med ohälsa som följd. Stress försämrar så gott som samtliga fysiska och psykiska sjukdomstillstånd och är involverat i utvecklandet av ett flertal. Bland de tillstånd som stressen bidrar till kan man nämna olika former av psykisk ohälsa som ångest och nedstämdhet, men även sömnproblem, utmattning, smärta i rörelseapparaten, diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom.
Källa: stressklubben.se