Ledande forskare: Diet kan lindra allvarlig depression

Var tredje patient med medelsvår till svår depression fick lindring genom att äta Medelhavskost. Det visar den första försöksstudien som särskilt tittat på matens betydelse på depressioner, gjord av ett världsledande australiskt forskarteam.

De senaste åren har mängder av observationsstudier, djurförsök och labbexperiment visat att maten vi äter och bakterierna i våra tarmar är nära sammankopplade med vår mentala hälsa – inte minst depression och ångest.

Ämnet är hett. En våg av psykisk ohälsa sveper över världen och samtidigt kan dagens läkemedel bara ge lindring åt ungefär hälften av dem som drabbas, och det med risken för ibland ganska allvarliga biverkningar.

– Det är dags att börja se dieter som en viktig självständig behandlingsmetod vid depression och ångest, säger professorn Felice Jacka.

Forskare vid Deakin-universitetet i Melbourne har nu för första gången genomfört en randomiserad kontrollstudie som enbart utformats för att utreda matens inverkan på depression. Gruppen är sedan flera år världsledande på det gryende forskningsområdet nutritionspsykiatri och studien presenteras i senaste numret av ansedda BMC Medicine.

Resultaten visar att av 33 deltagare med medelsvår till svår depression som behandlades med Medelhavskost, uppfyllde var tredje kriterierna för lindring efter 12 veckor. Det ska jämföras med 8 procents lindring i en kontrollgrupp som behandlades med socialt stöd.

Förbättringen skedde oberoende av andra faktorer som fysisk aktivitet eller viktnedgång.

– Det är absolut dags att börja se dieter som en viktig självständig behandlingsmetod vid depression och ångest, säger Felice Jacka, professor och forskningsledare vid Deakin-universitetets institution för nutritionspsykiatri, till SvD.

Hon betonar att mycket arbete återstår, resultaten måste upprepas av andra forskargrupper och kunskaperna fördjupas. Samtidigt påpekar hon att dietförändringar saknar biverkningar, är en billig metod och tycks ha så stark effekt att de definitivt redan kan användas.

– Själv är jag inte förvånad över resultatet. Vi har mängder av observationsstudier och labförsök som pekar i den här riktningen. Vi vet idag att det finns ett samband, nu är det dags att gå vidare och utveckla och förfina diagnostik och behandlingsmetoder, säger Felice Jacka.

Hon påpekar också att den aktuella studien gäller allvarlig depression, men att metoden sannolikt kan ha minst lika stor verkan vid lindrig depression och ångest.

Daniel Lindqvist, som är docent vid Lunds universitet och läkare vid Vetenskapscentrum för klinisk psykiatri i Region Skåne, tycker att studien är viktig. Tidigare har han samarbetat med nobelpristagaren Elisabeth Blackburns grupp vid University of California San Fransisco.
– Det är en mycket intressant studie. Men precis som författarna själva skriver är det rimligt att det genomförs nya studier för att stärka evidensen, säger Daniel Lindqvist.

Han bekräftar samtidigt att det finns många resultat som tyder på att inflammation åtminstone är en bidragande orsak för en del patienter med depression, och att en förändrad kost skulle kunna ha en antidepressiv effekt genom att minska inflammationen.

Ett mål med framtida forskning är att undersöka mekanismerna närmare. En hypotes som fått allt större spridning på senare år är att depression i en del fall orsakas av kronisk inflammation som uppstår i tarmen.

En färsk studie30686-2/abstract) där Daniel Lindqvist var huvudförfattare visade att allvarlig depression var förknippat med provsvar som avslöjade förhöjda markörer för både inflammation och oxidativ stress i blodet, det vill säga skador på cellerna orsakade av fria syreradikaler.

– Vi vet att en del av dem som lider av depression också har förhöjd snabbsänka som mäter inflammation. Det här och andra resultat talar för att det möjligen skulle kunna gå att skräddarsy en behandling för dessa patienter i framtiden, även om det ännu är lång väg dit, säger Daniel Lindqvist.

Man har också undersökt om ämnen i blodet som förhöjs vid inflammation kan användas för att upptäcka en ökad risk för självmord, men en svårighet hittills har varit att sådana markörer har varit för oprecisa.
Felice Jacka är ordförande i ett internationellt nätverk för nutritionspsykiatrisk forskning. Hon menar att psykisk ohälsa, till skillnad från alla andra kroniska sjukdomar, länge setts som helt åtskild från livsstil och inte minst maten och den snabbt växande kunskapen om våra tarmbakterier.

Ärligt talat, inom psykologutbildningen är det inte en enda lektion om nutrition. Det finns också en tröghet mot alternativa lösningar, vi har vetat i årtionden att fysisk aktivitet är effektivt vid depression, men det har ändå inte slagit igenom i vardaglig vård, säger Felice Jacka.

– Jag tror inte att vi kan utbilda alla psykologer men vi kan ändra rekommendationerna så att man rutinmässigt kopplar in en dietist.

Felice Jacka menar att den globala epidemin av psykisk ohälsa följer i spåren av en västerländsk livsstil med skräpmat och lite fysisk aktivitet. Ökningen är enligt henne ett uttryck för samma problem som epidemierna av fetma, diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter, men även vågen av kroniska magproblem.

– Psykisk ohälsa är i många fall direkt kopplat till det metabola syndromet. De här tillstånden uppstår ofta i grupp och korsbefruktar varandra. Ofta drivs det fram av kronisk inflammation och påverkas av våra tarmbakterier, säger Felice Jacka.

Medelhavskost

Traditionell Medelhavskost är rik på enkelomättat fett och antioxidanter.

Ingår mycket: Olivolja, frukt, nötter, grönsaker och fullkorn.

Måttliga mängder: Fisk och kyckling. Vin tillsammans med måltid.

Bara lite: Mejerivaror, rött kött och socker.

 

https://www.svd.se/banbrytande-studie-diet-lindrade-depression/om/maten-och-psyket