Symptomen på utmattning kan komma smygande

PÅ VÄG IN I VÄGGEN | DEL 8 – LÄSARBREV

Texterna hämtad ur Svd artikelserie på väg in i väggen – 2015 – http://www.svd.se/symptomen-pa-utmattning-kan-komma-smygande

Caroline
Jag har med intresse
följt era artiklar om utmattningssyndrom och stress. Då jag i skrivande stund själv är där, kan jag verkligen relatera till det och tycker det är superbra att ämnet tas upp till ytan nu mer och mer. Då det tyvärr blir alltmer vanligt.

Skulle gärna dela med mig av min historia, inte för att det direkt ”hjälper” den som är på väg in i det. Då man oftast inte märker det förrän det väl är för sent. Spelar ingen roll hur många andra utanför som försöker varna dig ”du borde ta det lugnt!”. Man tänker ”ingen fara, det händer inte mig” och ” ingen fara jag tycker det spännande och kul med allt jobb!” och förstår inte förrän man sitter där framför datorn i kontorslandskapet och det är bara helt blankt. Du ser alla mail som du borde öppna men får inte upp handen. Som förstelnad. Efter att i veckor ha ignorerat utslagen över hela kroppen som man bara försökt få bort med en Quick-fix salva från apoteket.

Men en förhoppning att det kan vara en liten förtröstan till dem som har drabbats att ”jag är inte ensam” eller ”jag är inte knäpp som råkat ut för det här”. Kände själv när det hände att jag nästan hellre hade blivit överkörd av en lastbil för då hade i alla fall folk ”förstått”, det skulle vara lättare att ta till sig. Det här med psykisk ohälsa är ju så svårt att ta på.

ag gick in i väggen i april förra året, då 26 år gammal och redan Europeisk produktchef på ett stort livsmedelsföretag sedan 2 år tillbaka. Allt i mitt liv har som vanligt gått blixtsnabbt. Framåt, och fort ska det gå, och så snart man nått ena målet är det dags att köra på till nästa. Inte för en stund stanna upp och njuta av var jag faktiskt var. Var bland annat projektledare för ett stort komplicerat projekt där jag var den enda tjejen bland kostymnissar, alla minst 10 år äldre än jag. Var den typiska ”Duktiga flickan” som alltid levererar, ställer upp och jobbar över. Säga nej kan ju inte jag göra. Jag är ung, dom andra har ju mycket mer erfarenhet och vet mycket bättre än jag.

Tror att många i min generation kan relatera till känslan att det är ganska mycket man ”bör” hinna med mellan 25-30. Man ska ha en bra utbildning, man ska göra karriär och riva av ”första hundåren”, jobba utomlands, man ska resa och ha häftiga intressen och förverkliga sig själv, man ska träna och laga långkok på ekologiska/glutenfria/fodmap ingredienser, man ska hitta sin själsfrände, barskrapa sig själv in på bostadsmarknaden och köpa en fin lägenhet som man inreder i chabby-chick stil och alltid hålla fin inför spontana besök, gifta sig och helst bli gravid med första barnet innan 30. När blev det normen att allt det här ska ske på ett vettigt sätt inom 5 år? J Man hinner i alla fall tappa bort sig själv på vägen.

När jag under min rehabilitering med Kognitiv Beteende terapi träffade min terapeut frågade hon mig, vad är viktigt i mitt liv, var gör jag på min fritid? Ingen aning. Sa det generella, gillar att resa, träffa familj och vänner. Insåg att jag hade aldrig stannat upp, inte tagit tid att lära känna mig själv. Vad vill jag? Vad är verkligen viktigt i mitt liv? Stämmer mitt livspussel ihop med det? Nope.

Har sakta växlat upp till att jobba 25%, 50% till att nu vara uppe på 75% igen. På samma företag och tjänst som innan. Men på ett helt nytt sätt. Mitt sätt. Och har fått fantastik hjälp och support. Vilket har varit en stor bidragande faktor till att det gått så bra och ändå relativt fort. Men framförallt har jag själv gjort en tung resa med mig själv och det krävs mycket jobb. Du går inte i terapi, du gör terapi. Det krävs ett hårt arbete för att förbättra ett automatiskt invant beteende.

Idag är jag glad att det hände. Glad att jag redan nu får leva livet med nya ögon och lärdomar att ha med mig resten av mitt liv. Det går att hitta tillbaka, tillbaka på ett ännu bättre sätt. Man kan ha ett roligt utmanande jobb och samtidigt ha ett levande liv vid sidan om.

Allt jag önskar är att varenda en därute verkligen stannar upp och tänker över sitt liv, stämmer av då och då att man verkligen lever det på det sättet just Du vill leva det. För ingen annan kommer eller kan göra det åt dig. Och tro mig, man kan göra det. Och det blir ju så mycket roligare just nu och under hela livsresan.

Gabriel

Jag vill väldigt mycket och har lätt att säga ”Ja, det fixar jag”. Det har gjort att jag tar på mig olika saker, både privat och på jobbet. Så länge det flyter på bra är det inga problem, men när man känner att man inte hinner med och man får synpunkter på det bör man fundera på sina åtaganden.

Eftersom jobbet jag har är väldigt roligt, och jag längtar till måndagen när det är fredag, så vill jag göra ett bra jobb när jag är på plats. Vid några tillfällen har jag fått känna på baksidan av det här, men jag har blivit bättre på att känna av när det blir för mycket.

Min räddning är löpning, promenader, samtal hemma med min fru och med några kollegor som jag kan prata med om arbetsbelastning, känslor mm. Jag reflekterar mycket över hur jag mår och varför. Det stressar mig inte, utan jag bara känner av. Jag har blivit bättre på att säga nej, och inte ta på mig för många saker. Världen går inte under för det.

Om jag prioriterar vad som är viktigt och gör klart dem i den ordningen känns det väldigt tillfredsställande och bra. När ”borde-göra” är stort och ”gjort-klart” är litet, har man för mycket att göra.

Skala av oviktiga saker och låt det inte stressa dig.

Jag har varit på väg in i utmattningsträsket, men ska inte hamna där.

SVD Artikelserie PÅ väg in i väggen
http://www.svd.se/symptomen-pa-utmattning-kan-komma-smygande

 

”Är det en hund eller varg som står bakom hörnet?”

 

Berätta, vad är egentligen stress?
– Det är kroppens respons när vi utsätts för ett hot, och har både psykiska och fysiska komponenter. När det blir obalans mellan de upplevda kraven och den upplevda kontrollen eller förmågan. Det som avgör om vi blir stressade är hur man tolkar situationen.

Vilken yrkesgrupp stressar mest?
– Stress kan upplevas på alla nivåer. Chefer har ofta höga krav på sig, de har stort ansvar och mycket att göra. Samtidigt har chefer ofta stor kontroll över situationen. Den som inte kan påverka eller har möjlighet att styra sin situation blir mer stressad, obalansen ligger i kombinationen höga krav och låg kontroll.

När blir stress riktigt farligt?
– När man under en längre period inte sover, inte hinner med sin träning, undviker sina hobbyer, äter dåligt. Då är man i riskzonen för en utmattningsdepression och då ökar även risken för andra sjukdomar.

Finns det någon åldersgrupp som klarar detta bättre?
– Nej, det beror på så många andra faktorer. Till exempel om fritiden är pressad och kravfylld, man kanske har små barn som kräver tid och engagemang, eller åldrande föräldrar som behöver ens hjälp, då kan man bli mycket mer känslig för stress på jobbet.

Vilka är varningssignalerna?
– När sömnen inte fungerar, det är inte alls bra. Om man lätt tappar humöret eller känner att ingenting längre är roligt. Om livslusten inte finns där kan man vara på väg in i något kroniskt. Smärta, spänningar är andra tecken på för hög stress.

Att glömma varför man gick in i ett visst rum, är det ett tecken på stress?
– Ja, det kan det vara, men det finns värre exempel på småblackouter, att man inte hittar hem från jobbet, eller om man plötsligt glömt hur man låser upp cykeln. Då bör man absolut söka hjälp.

Går det att helt återhämta sig efter en sådan händelse?
– Ja, men det beror helt på under hur lång tid man har befunnit sig i den här situationen. Vissa kan behöva en längre sjukskrivning, andra kan bara behöva varva ner. Men förändra något, det måste man, annars blir det långdraget.

Hur undviker du stress?
– Jag har turen att ha ett arbete med stor kontroll och flexibilitet. Jag kan arbeta hemma och på kvällar om jag vill för att istället hämta på dagis lite tidigare. Dessutom springer jag i skogen varje morgon. Det ger mig en buffert att orka med. Det är min mentala och fysiska återhämtning.

Hur undviker en småbarnsförälder att bli stressad på jobbet?
– Vi har faktiskt ett pågående forskningsprojekt om detta. En enkätundersökning visade att det handlade mycket om attityder. Om chefer och kollegor visade förståelse och om jobbet kunde erbjuda flexibilitetslösningar, som att jobba hemifrån, eller förskjuta sin arbetstid till kvällen. Men det funkar ju inte på alla, vissa blir stressade av det.

Varför klarar vissa människor stress bättre än andra?
– Det är till viss del slump och orättvisa. Vissa har en kropp som lättare kan stå emot påfrestningar. Men visst kan man göra en del själv, som att undvika överkonsumtion av alkohol, försöka sova bra, träna och vårda sina relationer. Men det handlar som sagt också om tolkning. Är det en hund eller varg som står bakom hörnet? Vad man tror avgör ju också om man blir rädd eller inte.

 

Källa: Sydsvenskan
http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/ar-det-en-hund-eller-varg-som-star-bakom-hornet/

Så skyddar muskler mot depression

Träning används ofta som behandling mot depression. Forskare vid Karolinska institutet har hittat förklaringen till varför motion funkar – när musklerna används renas blodet från ett ämne som är skadligt för hjärnan.

Det är sedan tidigare känt att träning är bra mot depression. Den som tränar regelbundet löper inte bara mindre risk att insjukna, träning gör det också lättare att tillfriskna.

Men varför träning är bra mot depression har ingen förstått.

Nu har forskare vid Karolinska institutet upptäckt att muskulösa möss har högre nivåer av ett visst enzym, KAT, i musklerna. Det visade sig att detta enzym bryter ner kynurenin, ett ämne som bildas vid stress och som är skadligt för hjärnan.

Vår hypotes var att musklerna tillverkar ett ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi fann egentligen det rakt motsatta: vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen, säger Jorge Ruas, en av forskarna bakom studien som publiceras i den välrenommerade tidskriften Cell.Musklerna verkar alltså ha en filtrerande effekt som – om den aktiveras – kan skydda hjärnan.

Forskarna ser nu framför sig en ny princip för att behandla depression. En behandling som påverkar musklerna, inte hjärnan.

Källa: GP
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2500379-sa-skyddar-muskler-mot-depression

Fysiska reaktioner på stress

Vid stress reagerar det autonoma nervsystemet genom att aktivera kroppen så att vi ska kunna slåss eller springa för livet (s k fight or flight reaction). Det är meningen att vi ska vara ovanligt energiska, alerta och motståndskraftiga mot smärtor, trötthet, kyla, hunger, infektioner och allt annat som kan hindra oss från att kämpa eller springa för livet. Sinnena skärps. Pupillerna vidgas så att vi lättare kan fokusera en angripare eller flyktväg. Hörseln blir skarpare och vi tenderar att hoppa till vid minsta ljud. Vi andas fortare för att ge muskelaturen mer syre. Blodet cirkulerar snabbare tack vare att puls och blodtryck ökar. Blodet omdirigeras till prioriterade områden, som hjärnan och musklerna i armar och ben, från de områden där det tillfälligt inte behövs, till exempel hud, bukhåla och tarmar. Nivåerna av stresshormon som adrenalin och noradrenalin ökar.

Under stress ökar ämnesomsättningen och förser kroppen med fria fettsyror, aminosyror och glukos (blodsocker) som den använder som bränsle. Hotfulla situationer ökar risken för skador och kroppen förbereder sig genom att öka blodets koaguleringsförmåga, aktivera immunförsvaret och lindra smärtupplevelser. Ett annat system som aktiveras under stress är den sk HPA-axeln (hypothalamus – hypofys-binjure) som producerar stresshormoner kortisol. Detta hormon fyller många funktioner inklusive ökad energifrisättning, hämning av immunförsvaret (en överdriven immunförsvarsreaktion skulle annars kunna skada den egna organismen) och hämning av inflammatoriska processer.

Ursprungligen är människan byggd för att klara av akut stress – stark stress under kort tid. I det moderna samhället är stressorerna i regel av långvarig karaktär och möjligheterna att få god återhämtning är mindre. Sömnen – som är vår allra viktigaste källa till återhämtning – har exempelvis försämrats för miljontals människor under de senaste decennierna. Arbetssituationer präglade av höga krav och brist på kontroll kan, i sig själva eller i kombination med ett betungande privatliv bidra till kronisk stress. I kombination med dålig sömn leder detta till slitage på kroppens organsystem med ohälsa som följd. Stress försämrar så gott som samtliga fysiska och psykiska sjukdomstillstånd och är involverat i utvecklandet av ett flertal. Bland de tillstånd som stressen bidrar till kan man nämna olika former av psykisk ohälsa som ångest och nedstämdhet, men även sömnproblem, utmattning, smärta i rörelseapparaten, diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom.

Källa: stressklubben.se