Se upp för tidigare tecken på dold stress

Antalet sjukskrivningar på grund av stress har ökat kraftigt de senaste 10 åren – särskilt bland kvinnor.

Men det finns sätt att fånga upp varningstecken tidigt, och bromsa innan det går allt för långt.

– Målet är inte att undvika stress, det är att få balans mellan stress och återhämtning, säger psykologen Laura Krohn, som även ger tre konkreta knep för att lyckas med just återhämtningen.

 

Just nu är 25 453 svenska kvinnor sjukskrivna på grund av stress. Det motsvarar antal invånare i en mindre stad.

Från 2010 så har sjukskrivningar på grund av stress bland kvinnor ökat med hela 434 procent! Stressrelaterade sjukdomar hotar vår hälsa allt mer. I ToppHälsas egna årliga stressundersökning svarar i år 96 procent att de känner minst en person som har drabbats av utmattningssyndrom och hela 84 procent upplever fysiska besvär på grund av stress.

Väldigt många oroar sig för att de själva ska drabbas. Men vad beror det egentligen på att så många kraschar?

– Det är ingen som vet säkert. Men hypoteser är att det har blivit mer pressande på arbetsplatserna och många är ständigt uppkopplade, har många bollar i luften och ska alltid vara tillgängliga, säger Laura Krohn som är psykolog på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

VAD KOSTAR STRESS-SJUKDOMARNA?

Det är svårt att få exakta siffror, att veta vad som beror på arbetet, vad som beror på annat och vad man räknar in. Men en siffra som nämns är 450 000 kronor per person som bli sjukskriven. Och totalt – inklusive produktionsbortfall – räknar man att kostnaden för Sverige är 200 miljarder per år.

Källor: Arbetsmiljöverket, Svenskt Näringsliv.

Många struntar i varningssignaler

Laura arbetar med rehabilitering av människor som drabbats av utmattningssyndrom, cirka 80 procent som besöker Kognitiva Teamet är kvinnor. De flesta är mellan 30 och 50 år. De kommer från blandade yrken, men många jobbar i vård, skola och förskola. Projektledare och mellanchefer är också vanligt. Gemensamt för flertalet av besökarna är att de är engagerade personer. Och en del har mått jättebra av sitt engagemang, älskat sitt jobb tills det plötsligt tog stopp en dag.

För ofta blundar vi för varningstecken och fortsätter köra på i samma tempo, många ser kanske inga andra alternativ.

Jobb ska göras, familj ska tas hand om, räkningar ska betalas …

– Varningstecknen varierar men en varning kan vara om du märker att du inte längre kan komma ner ordentligt i avslappning. Inte kan sitta still, inte har tålamod att se klart en film, utan hela tiden är uppvarvad och har svårt att få stopp på dig själv. Eller så kan du få huvudvärk eller svårt att sova. Varar det en längre period kan det vara en signal. Men man ska också komma ihåg att alla stressar vi varje dag. Målet är inte att undvika stress, det är att få balans mellan stress och återhämtning.

Laura ser tyvärr inte någon minskning i strömmen av utmattade kvinnor som söker sig till hennes arbetsplats för att få hjälp. Generellt blir de flesta av dem sjukskrivna i 6–12 månader, och börjar kanske försiktigt arbeta på deltid efter 4–6 månader.

Förändrat arbetsliv

– Andelen sjukfrånvaro som är kopplad till stressrelaterad psykisk ohälsa kommer att vara fortsatt hög, vilket beror strukturella faktorer som förändrat arbetsliv med allt större andel som arbetar i serviceyrken, konstaterar Ulrik Lidwall, läkare och analytiker på Försäkringskassan.

Ulrik är bekymrad:

– Under 1990-talet tog det fyra-fem år efter nedskärningarna inom vård, skola och omsorg innan det ledde till ökad sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser som stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det är med viss oro vi ser på eventuella personalnedskärningar inom välfärdstjänsterna. Det ökar risken för framtida sjukskrivningar.

Men Ulrik tillägger att det inte bara är arbetssituationer som utmattning behöver bero på. Många andra faktorer spelar in.

– Livsstilsfaktorer är också viktiga, som återhämtning och sömn, samt motions- och levnadsvanor i övrigt.

PSYKOLOG LAURA KROHN: 

  1. Omvärdera hur du förhåller dig till krav. Livet är mer än att bara leva upp till förväntningar.
  2. Fyll på med mer återhämtning i vardagen. Du behöver inte åka på spa eller på en semesterresa utan det räcker med att du går hemma och skrotar eller tar dig tid att prata lite strunt. Gör något bara därför att du vill.
  3. Släpp rädslan för att livet kommer bli tråkigt om du inte pressar på hela tiden. Tvärtom så kan det kännas mer innehållsrikt!

Känner du av skadlig stress i din vardag så är det viktigt att du tar tag i det i tid, att du lyssnar på varningssignaler.

– Gör du inte det så ökar problemen tills det säger stopp en dag. Man kanske inte kommer upp ur sängen eller så fungerar inte delar av hjärnan, till exempel minne och koncentration, lika bra som tidigare, säger Laura Krohn.

Lång väg tillbaka

Och den som väl drabbats av utmattning har lång väg tillbaka. Det ser inte minst Laura och hennes kolleger på Kognitiva Teamet. Hos dem får utmattade stöd i form av samtal i grupp med psykolog, olika övningar med fysioterapeut, möjlighet att göra yoga och meditation … Efter de 16 veckor som behandlingen varar blir de allra flesta bättre men för många är det lång tid kvar till full återhämtning.

– När man hämtat sig ur det värsta får man se över vad som går att förändra på jobbet och förändra hemma. Det handlar oftast om både yttre och inre krav. Det kan ta månader eller år att komma tillbaka och en del har fortfarande restsymtom många år efteråt.

– Vi ser i dag att perfektionismen i samhället verkar öka. Det är väldigt mycket krav på att ”JAG måste klara mig själv”. Vi jagar på. Det är inget fel med ambitioner men jag tror att man måste lära sig att släppa den där ständiga strävan, det ständiga jagande.

Laura har sett både krascherna och vägen tillbaka. Ett av hennes grundråd är att förändra i vardagen och varva lite lagom.

– Jobba lite grann, prata lite strunt, jobba lite till, filosofera lite kring livet … Varva helt enkelt ansträngning med återhämtning i allt du gör.

Arbetsmiljöverket kom 2016 med nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) där arbetsgivarna fått större ansvar för att motverka psykisk ohälsa, stress, hot och våld.

Det positiva är att fler blir medvetna om problemet med skadlig stress, att vi fått lagändringar och att man inser hur viktig den psykosociala arbetsmiljön är, säger Laura.

5 EFFEKTIVA STEG MOT MER LUGN

  1. Säg nej, nej, nej! Till allt som inte är något du absolut måste göra eller absolut supergärna VILL göra. Säger du ja av reflex, ta tillbaka det snabbt och säg att du vill tänka på saken. Tänk över saken och säg sedan nej, om det inte är något du absolut måste göra eller absolut supergärna vill göra.
  2. Gå ut och glo. Sätt dig i närmsta park, vid vattnet eller gå ut i skogen och bara ta in det du ser och andas i några minuter.
  3. Gör något nytt. Välj något du mår riktigt bra av att göra och börja göra det några minuter varje dag. Gör det inte till ett för stort projekt, välj något litet!
  4. Lev livet lättare. Sänk kraven på dig själv. Och låt inte dig själv eller någon annan ställa krav på dig som inte är helt rimliga utifrån var du befinner dig just nu.
  5. Stryk allt! Plocka bort allt i kalendern som du inte får energi av att göra. Prioritera dig själv!

 

Ta tag i återhämtningen – så gör du!

Kanske har du redan försökt att göra andningsövningar, ta fler pauser och att meditera?

Ytterligare något att göra kan kännas stressande i sig, men testa gärna de här tipsen för att bli lugnare, gladare och må bättre.

3 snabba pauser

  1. Ta ett toabreak

Blir det för mycket – stäng in dig på toaletten och andas en stund. Kanske kan du släcka lampan, sitta ner och blunda en stund. En toalett finns alltid nära dig och kan bli ditt andningshål. Passa gärna på att ta några riktigt djupa andetag, och räkna till valfri siffra, också innan du går ut igen.

  1. Varva ner med kaffe

Släpp det du håller på med och gå och hämta en kopp kaffe, te eller bara ett glas vatten. Gå en extra runda när du ändå är uppe och rör på dig. Gör det här flera gånger om dagen och släpp tankarna på allt annat än att du just då dricker din dricka och går just i stunden.

  1. Släng mobilen

… i en låda och låt den vila där så länge det bara går. Medan du fokuserar på annat, utan att luren pockar på din uppmärksamhet. Känn lättnaden över att inte behöva ”barnvakta” din mobilbebis på en stund och pusta ut.

För åttonde året i rad har magasinet ToppHälsa gjort en stor undersökning kring svenska kvinnors stress. I år svarade nära 500 kvinnor från 18 år och uppåt, de flesta i åldrarna 26–55 år. Så här ser svaren ut:

 

42 procent av kvinnorna i undersökningen känner sig stressade varje dag. Det är en ökning med 10 procent jämfört med förra året.

80 procent känner sig mer, eller lika, stressade som för ett år sedan.

 

84 procent har fysiska symptom av stress. Vanligast är:

  1. Ont i nacke, axlar och rygg (65 procent)
  2. Sömnstörningar (62 procent)
  3. Huvudvärk (55 procent)
  4. Problem med magen (38 procent)
  5. Hjärtklappning (35 procent)

 

66 procent jobbar ofta flera timmar övertid varje vecka. 60 procent tror att den höga arbetsbelastningen de har i dag inte kommer att minska, 13 procent tror snarare att den kommer öka ännu mer.

 

7 av 10 har minnesproblem på grund av stress.

 

Fler psykiska symptom är:

Irriterad och otålig, 68 procent

Koncentrationssvårigheter, 63 procent 

Sömnsvårigheter, 61 procent

En känsla av uppgivenhet och likgiltighet, 55 procent 

Ångest, 48 procent

48 procent har tappat sexlusten till följd av att de känner sig stressade. Tappad sexlust är en av de många varningssignalerna på att vi stressar för mycket.

Fler psykiska symptom är:

Irriterad och otålig, 68 procent

Koncentrationssvårigheter, 63 procent 

Sömnsvårigheter, 61 procent

En känsla av uppgivenhet och likgiltighet, 55 procent 

Ångest, 48 procent

48 procent har tappat sexlusten till följd av att de känner sig stressade. Tappad sexlust är en av de många varningssignalerna på att vi stressar för mycket.

 

Här är atiklen i dagens Expresssen:

https://www.expressen.se/premium/halsa/dolda-stressignalerna-som-du-ska-ta-pa-allvar/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=facebook&social=fb&fbclid=IwAR3dF9Ms21nPwm3zHuswZwvu0gAkBeLyxZcQmNhNjG1e5e1Upy5zYqbg3aU


Artikeln har tidigare varit publicerad i magasinet ToppHälsa nummer 4 / 2020

Och i Expressen 20200327