Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för kvinnor

Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid. Den stressrelaterade psykiska ohälsan står för en allt större del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos, till exempel utmattningssyndrom, vilket ofta innebär halvårslånga sjukskrivningar. Dessutom drabbas yngre kvinnor oftare än andra, och vissa yrkesgrupper, både bland hög- och lågutbildade, löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa – det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har sedan 1990-talet utgjort en betydande del av alla pågående sjukfall, och utgjorde första kvartalet 2020 41,3 procent av alla pågående sjukfall. I Försäkringskassans nya socialförsäkringsrapport ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser” undersöks psykisk ohälsa i Sveriges arbetande befolkning i åldrarna 20-69 år.

– Vi ser att psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och att sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid. Det är framförallt den ökade förekomsten av utmattningssyndrom som gör att sjukfallen för psykiatriska diagnoser blir längre, då dessa sjukfall ofta löper över ett halvår eller mer. Det kan jämföras med akuta stressreaktioner som också är vanliga, men som endast varar runt en månad, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.

Yngre kvinnor drabbas oftare

Kvinnor är oftare sjukskrivna än män – och det gäller i ännu högre grad sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Generellt sett löper kvinnor 25 procent högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är motsvarande siffra 31 procent och för stressrelaterad psykisk ohälsa är skillnaden ännu större: det är 41 procent högre risk att kvinnor drabbas än män.

Risken att bli sjukskriven stiger efter 50-årsåldern, för att sedan avta i åldrarna över 60 år. Men för psykiatriska diagnoser är risken 10 till 15 procent högre att drabbas i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i åldersgruppen 45–49 år. Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligast förekommande i åldersspannet 30–39 år.

– Familjesituation påverkar den psykiska ohälsan och till exempel är stressrelaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom vanligare då man har barn i förskole- och lågstadieåldern, tre till åtta år. Det har att göra med balansen mellan arbete och familjeliv: om man både arbetar och tar stort ansvar för familjen – det vi kallar dubbelarbete – så ökar det risken för stressrelaterad psykisk ohälsa. Något som gäller både män och kvinnor, men som drabbar fler kvinnor än män, säger Ulrik Lidwall.

Drabbar både hög- och lågutbildade

Psykisk ohälsa är vanligare inom vissa branscher och inom vissa yrken. Att så kallade kontaktyrken, främst inom vård- och omsorg, är överrepresenterade är känt sedan tidigare, men även inom djurhälsa och djurvård, apoteksbranschen, lager och distribution samt bevakning och säkerhet är risken att drabbas av psykisk ohälsa högre än vanligt.

– Vi ser också att fler mycket kvalificerade yrken som vi inte tidigare sett i detta sammanhang är överrepresenterade i statistiken, till exempel specialistläkare, arkitekter, veterinärer och apotekare, säger Ulrik Lidwall.

Studien handlar om åren 2018-19, innan Coronapandemin drabbade Sverige.

Rapportens viktigaste fynd:

Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden har ökat över tid. Stressrelaterad psykisk ohälsa (diagnoskod F43) innebär generellt kortare sjukfall jämfört med de mer ovanliga psykiska sjukdomarna.

Inom den stressrelaterade psykiska ohälsa har dock ”utmattningssyndrom” ofta halvårslånga sjukfall jämfört med ”akuta stressreaktioner” som varar drygt en månad. Den ökade förekomsten av utmattningssyndrom kan vara en viktig orsak till ökad sjukfallslängd för psykiatriska diagnoser.

Kvinnor löper generellt 25 procents högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är risken 31 procent högre för kvinnor jämfört med män och ännu högre för stressrelaterad psykisk ohälsa, 41 procent.

Stressrelaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom är vanligare bland individer med barn i förskole- och lågstadieåldern 3 till 8 år. Sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser är generellt högre bland dem med stora familjer, med 4 eller fler barn.

Sjukfrånvaron är generellt högre inom bygg, transport, offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Den psykiska ohälsan är dock störst inom vård- och omsorg, djurhälsadjurvård, apoteksbranschen, lager-distribution och bevakning-säkerhet.

Risken för sjukskrivning stiger efter 50-årsåldern för att sedan avta i åldrarna över 60 år bland dem som fortfarande arbetar. För psykiatriska diagnoser är mönstret istället att risken är 10 till 15 procent högre i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i åldersgruppen 45–49 år.

Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20–69 år (Socialförsäkringsrapport 2020:8)

Källa: Försäkringskassan

Några tips från patienter som gått igenom vårt rehabprogram

Vi bad patienter som gått igenom vårt rehabprogram att dela med sig till de som kommer att delta i vårt rehabprogram framöver:

”Djupa andetag, vid stressade situationer: Stanna upp och pausa, gör saker mer långsamt. Om du inte kan vila eller stoppa dig själv. TVINGA DIG SJÄLV. Gör mer för dig själv, tänk på dig själv och inte andra. Du och din omgivning mår bättre i längden av att du mår bra ! Våga säga nej!”

”Jag hade aldrig kunnat stoppa eller läka från en utmattning utan professionell hjälp och den här behandlingen. Hur mycket jag än vilat, sovit och tränat och prioriterat om i livet och tankarna hade jag inte klarat det på egen hand. Det är viktigt att ta det på allvar och söka hjälp.”

”Alla måste hitta sin egen väg, och göra det som fungerar efter sina förutsättningar. Det som stressar den ena personen kan vara precis det som gör den andra lugn.”

”Jag tyckte att det var väldigt svårt att få grepp om vad som höll på att hända med min kropp & med mitt liv när jag fick utmattningssyndrom. Jag hade försökt ”må bättre själv” med massa vitamintabletter & sömn, men inget hjälpte. Jag blev desperat, ville inte leva så längre, trött 24/7, (orkade inte träffa familj & vänner) det var inget liv. Min rekommendation är att inte tro att du kan fixa din utmattning själv. Sök hjälp direkt annars tar återhämtningen onödigt lång tid om ens någonsin. Man klarar det garanterat inte själv. Man har inte kunskapen för att ändra tankesätt och vanor. Man förstår inte vikten av andningen, naturen & långsamma promenader/yoga. Jag sökte till rehab för 2 vänner till mig (som själva har varit patienter) rekommenderade mig att söka hjälp hos Er. Sök hjälp direkt hos rehab som privatperson om din husläkare inte vill remittera, så faller alla bitar på plats till slut, du får svar på alla dina frågor & du får hopp & goda resultat. Trodde inte att jag skulle bli frisk efter att ha lidit av utmattning i 6 månader, nu tror jag att jag kan bli det, jag är på god väg. Jag känner mig rik på kunskap & ett vinnande koncept.”

”Stanna upp och ta för vana att avsätta tid för dig själv där du i tystnad och stillhet kan reflektera och känna in hur du mår i kropp och själ. Hur fungerar din mage? Hur sover du? Hur andas du? Prioritera dig själv och dina behov, skäm bort dig själv – du är viktig! Lär dig sätta gränser och säja nej!”

”Promenader varje dag! Börja sätta tydliga gränser för vad som är jobb/ledighet. Fundera över vad som är viktigt i ens liv!”

”Lyssna på kroppens signaler!”

”Se till att det hela tiden är balans mellan hjärna och kropp. Om huvudet är slutkört, gör någonting med kroppen och tvärtom. Ta dig själv på allvar, du är den viktigaste personen i ditt eget liv. De instruktioner vi får när vi flyger, att vid en nödsituation sätta på syrgasmasken på oss själv först innan vi sätter på den på vårt barn är väldigt talande. Den går att applicera på ditt liv. Lär dig någon lugn och ro- teknik. Meditation, medicinsk yoga eller mindfullness, eller allihopa. Inget jobb i världen är så viktigt att det är värt att köra slut på sig själv. Arbetsgivaren kommer inte tacka dig, kom i håg det! Och till sist: Återhämtning, återhämtning och återhämtning!!!”

”Vänta inte med att be om hjälp. Ta dig själv och din kropps signaler på allvar.”

”Jag trodde inte jag var en av dem som blev utmattad. Men fick lära mig att det är så nästa alla säger som får beskedet om utmattning.
Det spelar ingen roll hur mycket man älskar det man gör, hur många år man jobbat långa dagar eller alltid älskat att ha många bollar i luften. Det kan komma som ett brev på posten och utan någon speciell anledning så står väggen där.
Jag har fått höra av mina närstående i flera år att jag kommer ”gå in i väggen” och skrattade varje gång. Sen kom dagen då jag fick höra det från läkaren, då ångrade jag mig att jag inte stannat upp och överblickat hur mitt liv egentligen såg ut när jag fick höra att jag kommer ”gå in i väggen”. Att inte vara nonchalant till dem små signalerna och inte glömma bort att Du bestämmer hur ditt liv ska vara och hur Du ska leva ditt liv. Jag önskar inte ens min värsta fiende att bli utmattad då det har varit en sjukt resa och jag är långt ifrån att vara ”fullt frisk” men har även kommit en lång vägen från vart jag var. Så har man möjlighet att förhindra det Gör Det!
Våga be om hjälp, värdesätt dig själv, våga släppa lite på perfektionisten, våga säg nej, glöm inte att andas, var mer i nuet, och man behöver inte göra allt själv oavsett om det är enklare eller för att man kan ect ect.
Glöm inte att ta hand om dig själv!”

 

”Backa i tid. Inget är viktigare än hälsan. Lyssna och analysera vad du gör och vad som händer med dig. Ta ställning för dig själv innan du slänger dig in i andras problem.”

”Vara medveten om sig själv och sina reaktioner samt att kunna bromsa i tid. Att föra dialog med chef/arbetsgivare gällande sin arbetssituation så att man kan ”styra om” innan det är för sent. Att också kunna föra dialog med nära och kära rörande ens situation. Be om hjälp innan det är ”för sent”!! Också viktigt att kunna ta emot hjälp och inse att själv inte alltid är ”bäste dräng”!

Tack för att ni alla delar med er av denna vishet.
Kognitiva Teamet Rehab

Träna in nya sömnvanor

Det går att träna in nya sömnvanor. Det finns KBT sömnträning. Dessa råd är hämtade ut Susanne Jernelövs bok ”Sov gott”.  Programmet i boken ger dig bra start att förändra dina sömnvanor.

Se över hur det se rut där du sover.

  • Man sover bättra om det är svalt, tyst och mörkt.
  • Hur är din madrass och sovkudde?
  • Undvik kaffe, te, alkohol och nikotin på kvällen.
  • Lägg dig varken proppmätt eller hungrig.
  • Motion under dagen bidrar till bättre nattsömn.

 

Öva på att sova bättre

Träna avspänning regelbundet
Att komma ner i avslappnat tillstånd vid sängdags påverkar att vi har lättare att somna och få en bättre nattsömn.  En enkel avslappning som ger en snabb effekt är att uppmärksamma din inandning, håll andan en kort stund, uppmärksamma din utandning och säg ordet slappna av. Upprepa flera gånger till du känner avslappningen komma. Kommer det in andra tankar försök släppa taget om dessa och återgå till din inre bild.

Visualisera en plats

När du ligger i sägnen, rikta din uppmärksamhet till din andning. Uppmärksamma att du andas ut och andas in, en stund. Slut ögonen och förflytta dig sedan i din fantasi till en lugn och rofylld plats. Kanske vid havet i solen på stranden, i ett vackert fjällandskap eller någon rofylld plats där du varit. Känn efter med alla dina sinnen, vad är det för årstid, hur känns temperaturen, hör du något? Stanna kvar en stund i din inre bild av den rofyllda platsen.

Medveten närvaro

Medveten närvaro i nuet. Observera rummet där du är, rikta sedan din uppmärksamhet till din andning och följ din naturliga andning. Uppmärksamma hur du andas in, och hur du andas ut. Hur din bröstkorg höjer och sänker sig när du andas in och ut. Kommer det in tankar och andra stimuli som tar dig bort från andningen så försök att släppa taget om dessa och återgå till att rikta uppmärksamheten till din andning.

Försöka att beskriva det du tänker och känner så neutralt som möjligt. Nu fick jag en tanke om att…. Nu fick jag känslan…..

Värdera inte dina tankar, döm inte. Där kommer en känsla av irritation om att jag har svårt att somna, det är Ok att känna irritation.

Vänd bort klockan så att du inte ser den när du ligger i sängen.

Morgonmosig – sömntröghet

Vaknar du  pigg och klarögd på morgonen? Du kanske känner dig mosig? Det har inte det minsta med sömnbrist  att göra och att man sovit för litet. Sömnforskaren Kerstin Blom säger att detta kallas ”sleep inertia” . De flesta av oss behöver 30 – 90 min. för att vakna till ordentligt.