Smärtläkaren Lena Fagerud
– Det är roligt att arbeta med smärta. Visst låter det underligt. Men i rehabiliteringsgrupperna hör jag ofta skratt. När jag träffar en ny patient är det en utmaning att hitta rätt behandling tillsammans med övriga i teamet.
Det säger Lena Fagerud, idag överläkare för smärtrehabiliteringskliniken i Säter i Dalarna. I slutet av november knyts hon till Kognitiva Teamet Rehab med lokaler i Enskede, söder om Södermalm i Stockholm. Hon räknar med att skratten också ska komma på Sandsborgsvägen 52, tidigare Synskadades förbunds nyrenoverade lokaler.
Kognitiva Teamet Rehab har som mål att behandla alla som söker för långvarig smärta och stress- och utmattningssyndrom eller både och. Lena Fagerud har arbetat med smärtpatienter i drygt ett decennium nu. Egentligen längre.
– Mitt intresse för smärta började redan under läkarutbildningen och senare i mitt arbete som distriktsläkare.
Dessutom har Lena Fagerud egna direkta erfarenheter av smärta.
– Efter en ridolycka för tio år sedan har jag haft långvarig smärta. Och visst kunde det gått betydligt värre. Det är kvar en nervskada i vänster arm, med smärta och nedsatt funktion som jag lever med varje dag.
Hon kan inte rida längre och fiolen har hon lagt på hyllan. Men när hon möter en annan människa med smärta så känns detta lättare att förstå fullt ut nu.
Lena Fagerud trivs bra i Säter, hon hade tänkt stanna där i dryga tio år till. Men så ringde telefonen och hon fick frågan om hon ville börja arbeta för Kognitiva Teamet Rehab
– Först var jag lite avvaktande. Men det lät spännande med en ny verksamhet, så jag åkte ned till Enskede och kollade på lokalerna och träffade initiativtagaren Anette.
Mötet med Anette kändes mycket bra liksom lokalerna vid Skogskyrkogården i Enskede.
– Det var bra ytor och lugnt, lokalerna är vända inåt från Nynäsvägen. Och där finns plats för större grupper i samband med föreläsningar, för mindre grupper, bra undersökningsrum och rum för enskilda samtal.
Till mottagningen kan patienter söka för långvarig smärta och utmattning. Även patienter med långvarig stress och utmattningsproblematik är välkomna. Patienter kan komma på remiss från husläkare eller annan specialistmottagning. Patienter kan även söka på egen remiss.
Sjukskrivningarna ökar. För ett par år sen var det många lärare som kom till Lena Fageruds klinik i Säter. Idag är det mer omsorgspersonal: undersköterskor och de som arbetar inom hemtjänsten. Det är också den patientkategori Kognitiva Teamet Rehab förväntar sig till en början.
– Jag tror att det beror på att organisationerna slimmas och pressen ökar. Dessutom handlar det om folk som är timanställda, alltså utan fast anställning. De som arbetar inom hemtjänsten är minutstyrda. De har ingen luft i arbetsschemat, och det kan bli svårt att hinna med alla delar i jobbet, när allt är så minutstyrt.
Sju av tio som söker sig till smärtkliniken är kvinnor. En av orsakerna är att kvinnor i större utsträckning är mer dubbelarbetande än män, menar Lena Fagerud, som pekar på förändringen av stresshormonet kortisol, som bildas i binjurarna. Nivåerna på hormonet är normalt som högst tidigt på morgonen och sjunker under dagen. Kortisol utsöndras också till följd av stress.
– För många kvinnor kommer en ny hormonpik innan de går hem, och nivåerna ligger sedan högt hela kvällen.
Smärtpatienterna lider ofta också av utmattning. Ungefär hälften av de som har långvarig smärta har också en depression, ungefär hälften har någon typ av ångest.
– På senare tid har jag stött på en ny grupp: unga vuxna. Jag har till och med mött tjejer som går i gymnasiet. Det är oroväckande att se tonåringar ta slut så snabbt. Här handlar det om högpresterande tjejer, som tar på sig kraven att fixa allt och vara perfekta.
I sitt nya arbete på Kognitiva Teamet Rehab vill Lena Fagerud plocka ut det bästa hon gjort som smärtdoktor.
– Den här patientgruppen är den som distriktsläkare tycker att det är svårast att hantera. Det beror dels på tidsbrist i samband med mötet med patienten, dels på brist på kunskap om långvarig smärta och om hur denna medför stora förändringar i smärtsystemet.
Patienterna har ofta besökt vårdcentralen många gånger med olika symtom. Lena Fagerud tror att läkarna då kanske missar helhetsbilden.
– När de kommer till oss är de ofta välutredda. Det gäller för oss att samla ihop all denna kunskap och sätta en smärtdiagnos. Det är viktigt att snart komma vidare till rehabilitering
– Det är som att lägga ett pussel med smärta, sömnstörningar och ofta utmattning. Det hinner man inte på vårdcentralen. Vi har en hel timme vid nybesök, och det ingår en sjukgymnast och en psykolog i teamet.
Patienten får göra fyra besök hos teamet, för att få klart en diagnos och kartlägga faktorer som påverkar tillståndet, innan behandlingen kan börja. Därefter följer behandling i grupp. Även om man arbetar i grupp är de fysiska träningspassen individanpassade.
– Det fungerar utmärkt med grupparbete. Deltagarna lyfter fram och hjälper varandra. Det finns grupper som fortsatt samarbeta efteråt, några har startat en Facebookgrupp.
Vid första mötet är det tydligt att patienten har stor oro för symtomen som finns i kroppen. Var tog all energi vägen? Det gör ont i kroppen, och smärta är en varningssignal. De har vandrat runt inom sjukvården utan att ha fått någon förklaring till smärtan och orkeslösheten, berättar Lena Fagerud.
Många lider av fibromyalgi, ett kroniskt smärttillstånd som kännetecknas av långvarig och utbredd generell smärta och ömhet, sömnstörningar och trötthet. Smärtan känns framförallt i musklerna, men även ledsmärta förekommer. Intensiv och långvarig smärta är en stressfaktor och stressrelaterade symptom som huvudvärk och magbesvär är också vanliga. Smärtan ger dålig sömn, som leder till ännu mer smärta och ännu mer stress, vilket i sin tur försämrar sömnen ytterligare med onormal trötthet eller utmattning som följd.
Muskelsmärtan påverkar motoriken och gör det svårare att springa, gå i trapport eller lyfta tunga saker. Musklerna blir stela och patienterna känner domningar, stickningar och sveda.
Kognitiva Teamet Rehab kommer att arbeta efter två spår, som ibland också går ihop. Ett är utmattning. Ett annat, som är Lena Fageruds specialitet, är långvarig smärta. Och stressen är en del av detta i båda systemen.
Målet är att patienten ska få sitt smärtsystem att fungera normalt igen. Det tar kanske tre månader att påverka muskulaturen med träning. Det gäller att få patienterna att kunna fungera i vardagen och arbetet igen. De som varit på allför hög nivå måste sänka sina prestationer och de som är på låg nivå måste höja sina.
– Vi kan inte lova att smärtan försvinner helt, men en smärtlindring räknar vi med. Vi försöker ge bra verktyg för att kunna höja funktionsnivån och senare på lång sikt påverka smärtan.
Det är den fysiska och mentala förmågan som ska höjas, genom fysisk träning och tio pass med ACT (Acceptance and commitment therapy), ”en förädlad form av KBT” (Kognitiv Beteendeterapi), som Lena Fagerud beskriver det .
Patienterna som är i arbete under behandlingen kan söka rehabpenning, som är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI. Andra är helt sjukskrivna och har ofta kontakt med arbetsförmedlingen.
Utvärdering av den här typen av rehabilitering visar att patienterna ökar sin funktion, höjer sin livskvalitet och mår bättre mentalt. Många kan också höja sin arbetsförmåga och återgå till sitt arbete eller orka med sitt arbete bättre.
