Månad: april 2021

9 myter om utmattningssyndrom

Anette Sjödin

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver organiseras därefter. Och rehabiliteringen behöver anpassas.

1. Det drabbar bara känsliga personer.
Vem som helst kan drabbas. Ofta är det ambitiösa och duktiga personer med stort driv.

2. Hjärnförändringarna är bestående.
Stressystemet kan läka med rätt behandling. Men hjärnan måste få vara i fred och vila.

3. Den som en gång drabbats blir aldrig helt frisk igen.
Det går att komma tillbaka och förhindra återinsjuknande men det ställer krav på arbetsplatserna. Nyckeln är arbetslivsinriktad rehabilitering.

4. Depression är samma sak.
Depression och utmattningssyndrom är två olika diagnoser med liknande symptom.

5. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är bästa behandlingen.
Inte depressionsanpassad KBT. Möjligen kan en anpassad form fungera. KBT hjälper i förebyggande syfte och kan lindra symtom men ger inte snabbare arbetsåtergång.

6. Antidepressiva läkemedel fungerar som behandling.
Nej, det händer andra saker i kropp och psyke än vid en depression.

7. Avspänning fungerar som behandling.
Enbart avspänningsmetoder läker inte hjärnan. Men metoden fungerar förebyggande mot utmattning.

8. Stress är farligt och leder till utmattning.
Stress är inte farligt utan en överlevnadsmekanism. Osund stress är farlig. Nyckeln är tillräcklig återhämtning.

9. Vid total vila kan man snabbt återgå i arbete.
Det tar lång tid att läka hjärnan för den som insjuknat i utmattningssyndrom.

Vi kan också bli väldigt trötta av stress

Anette Sjödin

 

Tired brainOch det blir många svenskar. Nära hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan. Ungefär hälften av dem beror på stressrelaterad sjukdom. Den stora diagnosen inom området är utmattningssyndrom, som präglas av en kraftig trötthet. Kognitiv påverkan, med till exempel minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, hör till symtombilden, liksom stresskänslighet. Bakgrunden är en långvarig stress, med högt tryck på jobbet eller privat, i kombination med bristande återhämtning.

Den som gav sjukdomen dess namn i början av 2000-talet är Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutets institution för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hon beskriver den process som startar vid stress: först går det autonoma nervsystemet igång med ökad puls och blodtryck för att säkerställa blod till musklerna. Binjurebarken utsöndrar kortisol och andra stresshormoner, vilket gör oss mer alerta. Ämnesomsättningen och immunför­svaret ställer om. Allt riggas för att vi ska kunna fly så snabbt som möjligt, eller, i värsta fall, läka från sårskador om vi måste slåss.

Men systemet är avsett för korta, explosiva insatser, där allt sedan ska återgå till det normala. Att ha stressystemet långvarigt påslaget skapar förändringar i kroppen – och i hjärnan. Studier på råttor som stressats mycket kraftigt har visat att amygdala svullnar medan hippocampus och pannloberna krymper, nå­got som rimmar väl med symtomen som sjukdomen ger. Samma förändringar har påvisats vid avbildning av hjärnan hos personer med utmattningssyndrom.

Marie Åsberg

Marie Åsberg, foto: Andreas Andersson.

– Utmattningssyndrom är en hjärnsjukdom, utan tvekan. Patienterna har ofta svårt att ta till sig det. Men det är därför det tar så lång tid för sjukdomen att läka ut. Läkning av hjärnsjukdomar är långsamma processer, säger Marie Åsberg.

Hon skrev Socialstyrelsens första riktlinjer inom området. De kom 2003, men utbudet av behandlingar är fortfarande ganska glest.

– Patienterna behöver framför allt tid. Det är ofta provocerande för patienterna att det tar sådan tid att läka ut från en utmattning, säger Marie Åsberg.

Vissa symtom, som nedstämdhet eller sömnstörningar, har effektiv medicinsk eller psykologisk behandling. Fysisk aktivitet och träning är värdefullt och bra. Men det stora arbetet går ut på att få till livsstilsförändringar. Arbetsbelastningen behöver normaliseras och patienten behöver hitta en balans mellan sådant som ger återhämtning och sådant som tar kraft. Sedan ska detta varvas, så att orken inte hinner ta helt slut innan den fylls på igen. Det kan handla om att lära sig växla mellan ansträngande mentalt arbete och en återhämtande promenad.

Prognosen är relativt god för gruppen. De flesta kommer tillbaka i arbete och risken för återfall i utmattning är lägre än för många andra psykiatriska diagnoser, enligt Försäkringskassan.

Men utmattningssyndrom tar tid att etablera. Där tror Marie Åsberg att den självskattningsskala hon varit med om att ta fram kan ha en viktig funktion. Den heter KEDS, Karolinska Exhaustion Disorder Scale, och finns gratis tillgänglig via nätet. Formuläret tar endast några minuter att besvara och resultatet visar om det finns risk för utmattningssyndrom.

Läs hela artikeln. 

https://ki.se/forskning/nyfiken-pa-t

rotthet