Efter år med flera sjukdagar varje månad är hon nu nästan aldrig borta från jobbet

Hon har haft migrän i 25 år. Ända sen hon var åtta. Många läkare och terapeuter har försökt bota henne och mycket medicin har skrivits ut för att dämpa smärtan. Idag har hon sällan ont och tar mycket mindre tabletter. Ett tydligt bevis på att rehabiliteringen hos Kognitiva Teamet Rehab har hjälpt henne.

Det var våren 2021 som Anna tog kontakt med Kognitiva Teamet Rehab. Då hade hon googlat runt efter psykologer som var inriktade på smärta och olika smärtmottagningar.

– Jag kände det var dags att göra något annat som inte handlade om medicin, att ta hand om den mentala biten, berättar Anna

Hon skickade iväg sin remiss och fick svar samma vecka. Och blev kallad till ett bedömningsmöte med psykolog, läkare och fysioterapeut. I slutet av mötet fick hon beskedet att Kognitiva Teamet Rehab var beredda att försöka hjälpa henne. Hon hade inte räknat med att allt skulle gå så snabbt. Samtidigt blev hon glad. Men hon sköt på starten av rehaben till slutet av oktober.

Så blev det dags. Hon var nervös. Hur skulle det gå? Och gruppterapin, hur skulle den fungera? I början var hon spänd. Men sen blev rehaben som en naturlig del av hennes vardag.

Behandlingen pågick i 16 veckor. Tre dagar i veckan. Gruppterapi, gruppfysioterapi och föreläsningar. Någon dag var det enskilda möten med läkaren eller psykologen. Det var också lätt träning, allt anpassat efter den egna förmågan.

– Gruppterapin kändes bra när jag vant mig. Jag blev glad över hur mycket utbyte vi hade trots våra olika åldrar. Det blev en viktig del i rehabiliteringen. Jag kunde också stödja andra och säga: ”det där upplever jag också”.

I mitten av behandlingstiden började det hända saker för Anna. Hon började minska på sin medicinering. I stället för att ta piller försökte hon hantera sin ångest kring smärtan. Hon skar bort mer än hälften av sina mediciner. Och härdade ut

– Tidigare tog jag pillren när jag fick ett anfall. Tabletterna blev som en snuttefilt, en trygghet. Men nu har jag lärt mig att smärta inte är farligt. I stället försöker jag distrahera mig så att jag inte hamnar i katastroftankar igen.

Hon säger att hon fått nya verktyg för att kunna bemästra smärtan.

– Det kan låta flummigt. Men jag har lärt mig att försöka bli kompis med smärtan, inte jobba mot den. Utan i stället glida med den och tänka att den går över, den har gått över förut.

Hur funkar det för henne nu, när rehaben tagit slut?

– Jag har fått ett tydligt kvitto på att rehaben fungerat för mig. Nu jobbar jag heltid. Förr var jag sjukskriven kanske en gång i veckan. Nu har jag jobbat heltid sen februari och bara varit borta en dag. En extremt stor skillnad.

Hon har fått en större grundtrygghet och känner sig lugnare nu när hon tänker på en framtid med migrän.

Anna arbetar som grafisk designer. Åtta timmar framför datorn, varje dag, säger hon och skrattar.

– Men nu kan jag säga ifrån om det blir för mycket. Nu är det inte längre mitt jobb som är viktigast i livet. Jag är glad att jag har ett jobb som jag trivs med och mina kollegor.

– Nu tar jag hand om mig själv, tar pauser, går ut i friska luften. Och får jag ont i axlarna så kan jag göra rörelser vid skrivbordet.

Återhämtning är viktigt för Anna. Under vintern 2021 blev hon också utbränd och sjukskriven för utmattning.

– Det var ett jobb jag gillade men jag stressade för mycket. Nu märker jag snabbare när det är på väg att bli alltför stressigt.

Anna tycker också att hon fått större kroppskännedom. Mycket tack vare fysioterapin. Hon tränar mer nu än före rehaben. Det är inga tunga pass på gymmet. I stället fokuserar hon på långa promenader och det som hennes kropp orkar med för dagen. Tidigare försökte hon med intensiva pass. Men då kom migränen. Nu simmar hon också och yogar.

– När jag gick in i rehabiliteringen var jag mitt emellan två jobb. Nu har jag ett nytt jobb. Och återgången till arbetet skötte jag helt själv. I samband med att vi skrev anställningsavtalet berättade jag om min migrän och att jag brukade var sjukskriven rätt så ofta. Men som tur är så har jag knappast alls behövt sjukskriva mig.