Fysioterapeuten Anna-Karin Thysell
– Våra patienter blir mer harmoniska fastän de har ont. De lär sig att hantera sin smärta och finner fram till ett nytt må-bra-läge.
Det säger fysioterapeuten Anna-Karin Thysell, teamledare för fysioterapeuterna på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.
– Vi kan inte bota smärtan och jobbar inte med smärtlindring. I stället försöker vi tillsammans med patienten finna sätt att förhålla sig till sin smärta, Att hjälpa dem att hitta en ny balans i tillvaron med aktiviteter och återhämtning. Mycket gäller det att vara snäll mot sin egen kropp, lyssna noga på den, sätta gränser och inte bli rädd för sin smärta. Det är viktigt att snart komma tillbaka till sitt sociala liv och få en bra livskvalitet.
Både fysioterapeuter och psykologer på Kognitiva Teamet Rehab arbetar utifrån ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en form av Kognitiv Beteendeterapi, KBT, där fokus är att identifiera och ta konkreta steg i riktning mot vad man tycker är viktigt i livet.
– Våra smärtpatienter har ibland fått höra att det är en inbillningssjuka. Och det har också gjort att de ifrågasätter sig själva. När vi under vår rehabilitering kan hjälpa dem med en förklaringsmodell kring långvarig generell smärta genom att berätta om central sensitisering eller överretbarhet och fel på ”smärtbromsen”, känner de sig lättade.
Anna-Karin Thysell har arbetat med långvarig smärta och stressproblematik i mer än tio år. Hon betonar att smärtproblematik och mental ohälsa ofta hör ihop. Smärtan kan vara sammankopplad med trötthet, stelhet och dålig sömn. Oro och bristande kunskaper om orsaker till smärtan kan leda till kraftigt sänkt aktivitetsnivå eftersom man vill undvika aktiviteter som gör att smärtan ökar och risken finns då för att en rörelserädsla utvecklas, vilket i sin tur medför sämre kondition, muskelfunktion och allmän hälsa.
På Kognitiva Teamet Rehab i Enskede är Anna-Karin Thysell teamledare för sex fysioterapeuter. De arbetar alla med patienter i grupper med upp till tio deltagare i varje. Det är både män och kvinnor i grupperna, men mest kvinnor i åldern 20-70 år. Många arbetar inom förskola och skola och inom vård och omsorg. Flertalet kommer på remiss från vårdcentralen, några kommer på egenanmälan.
Rehabiliteringen pågår i totalt 20 veckor. Drygt hälften av rehabiliteringen består av fysioterapi- och psykologträffar i grupp. Resterande tid, åtta veckor, går åt till en kurs i mindfulness en gång i veckan. Under fysioterapiträffarna genomförs fysisk aktivitet med uppvärmningsövningar till musik och cirkelträning mellan olika stationer, där övningarna anpassas efter patienternas individuella förmågor. För en del handlar det om att våga övervinna sin rörelserädsla och ta i lite mer. För andra gäller det att ta det lite lugnare i sin träning. Varje grupptillfälle har även ett teoritema som smärtfysiologi, sömn och fysisk aktivitet.
– Det finns ofta ett starkt inslag av stressproblematik hos patienterna. Oro, inre och yttre krav ger en ökad anspänning i kroppen. Under gruppträffarna får deltagarna prova olika tekniker för att själv kunna reglera sin spänningsbalans. Det handlar då om djupa andetag, progressiv avspänning när man spänner en muskel i taget och sedan slappnar av samt mindfulnessövningar som kroppsscanning, när man blir mer medveten om känslor och förnimmelser i kroppen.
Ett återkommande inslag är kroppskännedomsträning. Genom enkla övningar i liggande, sittande och stående tydliggörs egna hållnings- och rörelsemönster. Syftet är att bli mer kroppsmedveten, hitta metoder att använda sin kropp på bästa sätt och tydliggöra egna behov. I stället för att tidigare bara ha sett kroppen som något besvärligt med värk och en rad problem kan patienten genom övningarna hitta sina kroppsliga resurser och få en mer positiv bild av sig själv.
– Att rehabiliteringen sker i grupp är läkande i sig. Deltagarna inser att de inte är ensamma om att ha ont och de stöttar och peppar varandra.
Under tolvveckorsperioden genomförs tre enskilda träffar mellan fysioterapeut och patient: i början, mitten och slutet. Vid två tillfällen träffar patienten hela teamet med läkare, psykolog och fysioterapeut. Tre månader efter avslutad rehabilitering arrangeras en återträff med en uppföljning av hur patienternas fortsatta egen rehabilitering fungerat.
Hur vet du att patienterna mår bättre
– De vågar mer, är inte så försiktiga längre. De tar upp sitt sociala liv igen, testar på att göra saker fastän de har ont, men i andra doser. Och de blir snällare mot sig själva. De lyssnar och tar hänsyn till kroppens signaler och behov. Oron blir mindre och de blir gladare fastän de fortfarande har ont