Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta, och det leder ofta till en försämrad livskvalitet för den som är drabbad. Men det finns hjälp att få. Psykologisk behandling kan vara avgörande för ett liv där smärtan inte begränsar den drabbade på alla plan.

Att leva med långvarig smärta påverkar hela livet. Det kan leda till oro, koncentrationssvårigheter, trötthet och depression. Det kan också påverka relationer och förmågan att arbeta. Smärtan går inte sällan ut över hela den drabbades liv.
– När man går omkring med smärta konstant är det som att leva med ett ständigt stresspåslag. Kroppen reagerar med en stressreaktion och hjärnan prioriterar smärtan hela tiden. Det blir utmattande eftersom det är som att leva med ett larm på, oavbrutet, säger Laura Krohn, psykolog på Kognitiva Teamet Rehab.

Det här leder till en sårbarhet men också en sorg, förklarar Laura Krohns kollega – smärtspecialisten och fysioterapeuten Carola Johnsson:
– För många är det en sorgeprocess, som vid en förlust. När du måste inse att du har en smärta som du kanske kommer att fa leva länge med. I den sorgbearbetningen kan psykologisk behandling hjälpa.

ACT – acceptance and cornmitment therapy är en behandlingsform som hjälper många med långvarig smärta. Dock är det viktigt att poängtera, förklarar Laura Krohn, att psykologisk behandling mot smärta inte går ut på att ”tänka bort” det onda, eller att smärtan bara ”sitter i huvudet”. Behandlingen går till stor del ut på att hitta en acceptans och en ny relation till smärtan.
– Vi brukar börja med att försöka få en helhetsbild tillsammans med patienten. Vad har smärtan hindrat patienten från att göra? Vad undviker patienten på grund av smärtan? Många har slutat med sådant som de tycker är roligt, som egentligen far dem att må bra. Det handlar om att återerövra det, säger Laura Krohn och fortsätter:
– Inte sällan har man utvecklat ett undvikandebeteende och en rädsla för smärtan. Men det hjälper egentligen inte mot själva smärta, som ju är kvar. I stället har man börjat leva mindre än förut, livet har krympt. En annan viktig aspekt i behandlingen är att hitta en ny, fysisk, balans i vardagen.

– För många blir det som en slags identitetskris när man vill kunna göra sådant man har kunnat tidigare, som att träna på ett visst sätt till exempel. När det inte går längre är det många som lägger av helt, förklarar fysioterapeuten Carola Johnsson och tillägger:
– Det är lätt att man hamnar i ”allt eller inget”. Därför är kunskap om kroppen en viktig del av behandlingen. Att hitta verktyg men också en balans i fysisk aktivitet. Med psykologisk behandling kan den som lever med långvarig smärta få hjälp att hitta tillbaka till livet och livslusten igen.
– Det handlar om att inte längre ha smärtan som ett skynke framför en, så att man inte ser världen. Om att lära sig se bortom skynket, ta smärtan under armen och få hopp om livet igen. Det går att må bättre och fa en ökad livskvalitet, trots smärta. Det är viktigt att komma ihåg, säger Carola Johnsson.

Texten publicerades första gången i tidsskriften MåBra, upplaga april 2023.

https://www.youtube.com/watch?v=LvLRheIPY90

Det är en stor tillgång för hennes patienter att hon har erfarenhet av långvarig migrän för egen del. För henne innebär det också att hon har en stark motivation till att hjälpa människor som drabbats av samma tillstånd.

Tunde Juhasz är neurolog och allmänläkare med inriktning på smärta. Hon arbetar nu på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

– Innan man kontaktar Kognitiva Teamet Rehab för bedömning om smärtrehabilitering bör patienten vara medicinskt utredd för huvudvärk, fått en diagnos och provat relevanta mediciner

När patienterna kommer till Tunde Juhasz får hon tillgång till tidigare utredningsresultat och får också patienternas egna detaljerade berättelser om sina symtom, medicinering och information om eventuella andra behandlingsmetoder som patienterna prövat mot migrän.

Många migränpatienter vet att de bör undvika faktorer som triggar igång ett migränanfall. Det kan vara att undvika mögelost, choklad, citrusfrukter och rödvin och vissa födoämnen som gluten som ofta finns i asiatisk mat. Sömnbrist och blodsockersvängningar kan också bidra till utvecklingen av ett migränanfall.

– Vi tar också upp frågor kring faktorer som kan trigga huvudvärken, livsstil och arbetsförmåga.

Inom Kognitiva Teamet Rehab samarbetar Tunde Juhasz nära med både psykologer och fysioterapeuter så att patienten snabbt får tillräckligt med hjälp med sin smärtrehabilitering.

Hon tycker att det är en fördel att vara neurolog när hon möter smärtan. Som neurolog har hon en lång erfarenhet och en djup förståelse för smärttillstånd och en detaljerad kunskap om olika typer av smärta.

Som de flesta huvudvärksintresserade neurologer har hon dessutom själv en långvarig erfarenhet av egen migrän. Den är välbehandlad med förebyggande medicinering och via livsstilsförändringar.

– Jag brukar berätta om det jag själv gått igenom för mina patienter. Det skapar kanske större tillit mellan oss.

Enligt Svenska Huvudvärkssällskapet har var åttonde svensk (13 procent) migrän. Och två tredjedelar av de drabbade är kvinnor. Ungefär 200.000 patienter med långvarig migrän har aldrig haft tillgång en lämplig behandling. En långvarig, obehandlad migrän bidrar till nedsatt arbetsförmåga, frekvent korttidsfrånvaro från jobbet och en rejäl påverkan på livskvaliteten.

– Syftet med smärtrehabilitering är att patienten med långvarig huvudvärksproblematik ska få hjälp med sin smärthantering för att öka sin delaktighet i vardagen, att kunna bibehålla arbetsförmågan och öka livskvaliteten.