Så påverkas vi av ensamhet och isolering

Isolering och social distansering är inte bara en praktisk utmaning, utan kan i sig vara en hälsorisk. Psykologen Anna Bennich förklarar varför vi reagerar så olika på isolering – och när den ofrivilliga ensamheten börjar bli farlig.

Så kan vi hantera ensamhet och isolering

Vi behöver sortera ut vilka risker som just vi kan se med isoleringen, och sedan fokusera på det vi faktiskt kan påverka. Det vi inte kan påverka får vi försöka förhålla oss accepterande till.

 

För att hjälpa oss själva:

  • Nu är inte tiden att tänka att ensam är stark. Be om hjälp. Lyft luren, ring människor, berätta vad du skulle önska eller vad du behöver nu.
  • Använd de digitala plattformarna, har du ingen smart telefon eller annan platta, är det nu dags att börja använda en sådan. Det gör stor skillnad att ha videosamtal snarare än enbart telefonsamtal, att också kunna se varandra ger en extra dimension. Då finns också möjlighet att boka in en fikastund med någon, dricka kaffe och prata mitt emot varandra. Eller se barnbarnen dansa runt och kanske visa upp sina senaste teckningar.
  • Vad finns mer som du vanligtvis brukar tycka om att göra? Finns det något du känt dig nyfiken på förut men som du inte hunnit med än? Gå med i en bokcirkel eller bokklubb på nätet, lär dig sticka, lägg jättesvåra pussel, lyssna på spännande poddar som tar upp ämnen du är intresserad av, anmäl dig till en kurs på distans.
  • Glöm inte att röra på dig. Om det går – gå ut en stund varje dag, gärna i dagsljus.
  • Skapa ett tydligare SEN. Det kommer inte alltid att vara så här. Boka in något roligt längre fram, så det finns något att se fram emot. Planera för det (skicka inbjudningskort, planera för mat, prata med övriga om upplägg etc). Om det behöver skjutas fram ytterligare så kan det göras då, inte nu.

Hjälpa någon annan:

  • Kom ihåg att en kontakt och en hjälpande hand kan vara hela skillnaden för en ensam, isolerad person. Nu mer än någonsin kan du väl skaka fram en extra kvart eller halvtimme här och där?
  • Hör av dig till dem som är utsatta runt dig. Hjälp till att handla hem mat till en bekant i riskgrupp.
  • Ring och säg god natt till någon!
  • Om du vet att någon mår extra dåligt, hjälp till med kontaktnummer till en hjälplinje, till exempel MIND som har både Äldrelinjen och Självmordslinjen igång för ensamma, ledsna eller oroliga människor.

Källa: Dagens Nyheter, text: Katja Hultquist

Läs hela artikeln: https://www.dn.se/insidan/sa-paverkas-vi-av-ensamhet-och-isolering/

 

Ta kommando över dina orostankar

Det är naturligt att känna oro i tider som nu. Oro kan triggas av att vi ser något på tv eller tänker att något förfärligt skall hända.

Här följer några råd hur du kan hantera orostankar i coronatider:

  • Följ de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten rekommenderar De kan ge dig en känsla av att jag göra vad jag kan.
  • Begränsa tiden du ägnar åt att bevaka nyheter om corona.
  • Rikta din uppmärksamhet utåt och erbjud din hjälp till någon som behöver. Att hjälpa andra skapar en känsla av meningsfullhet.
  • Daglig orosstund. Bestäm dig för att du varje dag gärna samma tid (ca 20 – 30 min,  ägna dig åt orostankar. Skriv gärna ner dem. Övrig tid på dagen säg till dig själv när orostankar kommer att ”jag skall inte tänka på detta nu, det får jag göra på min orosstund”.
  • Försök vara medvetet närvarande i nuet. Ofta ägnar vi mycket tid att fundera på det som varit eller oroa oss för det som kan hända. När vi styr vår uppmärksamhet till ”nuet” infinner sig ofta en känsla av sinnesro och lugn.

Lyssna på vår meditationsövning ”Andrum” som hjälper dig att ge dig själv en stund av lugn och ro.

Därför far påskkärringarna till Blåkulla

I bondesamhällets föreställningsvärld var skärtorsdagsnatten häxornas natt. I sägnerna flyger häxorna på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa Djävulen själv. Ordledet ”skär” kommer av ordet ”skära”, som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt äldre tradition som en reningens dag, genom syndaförlåtelsen och nattvarden. Därmed hade dagen i äldre katolsk tro en påtaglig religiös innebörd.

Häxeriföreställningarna är kopplade till den bibliska berättelsen om Jesus sista dagar. Aftonen före långfredagen intog Jesus påskmåltiden med sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas, vilket var början till Jesu lidande. Enligt de folkliga föreställningarna släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd att korsfästas. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkärringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller att tända påskeldar.

Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra kvinnor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen.

Eftersom häxornas ondska hotade människan stängdes dörrar och spjäll. Man ställde undan de redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin Blåkullafärd på skärtorsdagen: hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar. För att skydda kreaturen målade man kors på fähusdörren eller lade stål i ladugårdströskeln. Annars kunde häxorna tjuvmjölka kreaturen eller använda dem till riddjur vid flygturen till Blåkulla.

Källa: Nordiska Museet

Glad Påsk önskar vi på Kognitiva Teamet Rehab!