Skip to main content

Träning på arbetstid ökar produktiviteten

Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publicerats i augustinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.

Studien visar att det kan vara möjligt att använda arbetstid för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder och ändå uppnå samma eller högre produktionsnivåer. Samma produktionsnivåer med färre arbetstimmar innebär en ökad produktivitet, samtidigt som individerna kan dra nytta av de hälsofördelar fysisk aktivitet ger.

– Den ökade produktiviteten kan dels bero på att man åstadkommer mer de timmar man är på arbetet, kanske på grund av bättre ork, dels på att mindre arbetstid går åt till sjukfrånvaro, säger Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson, forskarna bakom studien.

I studien fick två arbetsplatser inom en tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar varje vecka åt fysisk aktivitet, fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick samma minskning av arbetstiden men utan obligatorisk träning och en tredje grupp hade kvar sin ordinarie arbetstid, 40 timmar per vecka.

Resultaten visade att samtliga grupper kunde behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, i det här fallet antalet behandlade patienter, under studieperioden jämfört med motsvarande period föregående år. De som tränade rapporterade också förbättringar i självskattad produktivitet – de upplevde att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka.

Ytterligare information Ulrica von Thiele Schwarz vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-755 31 91, e-post uvt@psychology.su.se

Henna Hasson vid Lunds universitet och Karolinska Institutet, e-post henna.hasson@ki.se

Fysisk träning och avslappning bäst mot spänningshuvudvärk

https://healthwatch.se/news/exercise/fysisk_traning_och_avslappning_bast_mot_spanningshuvudvark

 Många svenskar lider av kronisk spänningshuvudvärk. En avhandling vid Sahlgrenska akademin har utvärderat de bästa metoderna för att lindra huvudvärken – och konstaterar att träning och avslappning är bättre än akupunktur.

Mer än var femte svensk lider av spänningshuvudvärk flera gånger i månaden. Omkring var tionde har spänningshuvudvärk varje vecka; ungefär 2-3 procent har huvudvärk dagligen. Detta gör spänningshuvudvärk till den vanligaste formen av huvudvärk i befolkningen – och i sin kroniska form också en av de mest svårbehandlade.

Doktoranden Elisabeth Söderberg vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, har i sin avhandling undersökt vilka metoder som är mest effektiva för att lindra kronisk huvudvärk, både med avseende på värkens intensitet och antal huvudvärksfria perioder samt andra symtom som muskelömhet och generell livskvalitet.

Totalt fick 90 patienter med kronisk huvudvärk prova fysisk träning, avslappningsövningar respektive akupunktur. Försöken visade att samtliga metoder hjälpte, men att patienter som gjorde avslappningsövningar hade flest huvudvärksfria dagar. Vid en uppföljning sex månader senare var det också gruppen som gjorde avslappningsövningar som mest förbättrat sin sömn.

– Men framför allt visar resultaten att fysisk träning har god effekt på kronisk huvudvärk av spänningstyp, vilket vetenskapligt inte tidigare bevisats. Vid en uppföljning av patienterna ett halvår efter behandlingen var det till exempel gruppen som tränade som mest ökat sin generella livskvalitet, säger Elisbeth Söderberg.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att avslappningsträning ger fler huvudvärksfria perioder och fler huvudvärksfria dagar, medan fysisk träning och avslappning ger bättre välbefinnande och minskar muskelömhet.

 

– För patienter med kronisk huvudvärk av spänningstyp är dessa metoder därför att rekommendera framför akupunktur, säger Elisabeth Söderberg.

 

De vanligaste utlösande faktorerna bakom spänningshuvudvärk är enligt avhandlingen stress och dålig ergonomi.

 

INFORMATION OCH KONTAKT

Avhandlingen Chronic tension-type headache. Treatment with acupuncture, physical training and relaxation training försvarades vid en disputation den 15 juni.

 

Elisabeth Söderberg, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0304-54009 elisabeth.soderberg@neuro.gu.se

Till artikeln

Varför hjälper motion vid depression?

källa https://healthwatch.se/news/exercise/varfor_hjalper_motion_vid_depression / 2015-03-05

 Experter har länge vetat att fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. Däremot råder det oklarheter kring orsaken. Forskare vid Högskolan i Halmstad ger en övergripande förklaring till varför motion har en positiv effekt vid depression.

Forskarna har i sin studie också tittat på ett stort antal andra studier kring vad som händer i kroppen och hjärnan, både vid fysisk aktivitet och vid en depression. Målet var att skapa en modell som väger samman alla faktorer som tidigare studier har fastställt.

– Kroppen och hjärnan fungerar som en enhet och det är många olika mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom. Sammantaget kan man säga att träningen gör en depression lättare att hantera, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom den nya studien.

Alternativ behandling krävs

Över 300 miljoner människor världen över har diagnosen depression. Depression är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för tidig död i höginkomstländer såsom Sverige.

– Tidigare forskningsstudier har bevisat att antidepressiv medicinering inte har någon effekt vid mild eller måttlig depression. Därför är det intressant med alternativa metoder för att hjälpa människor som lider av detta, säger Torbjörn Josefsson.

Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013 att regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression.

– Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns det många olika hypoteser kring varför det är så. Vi ville i denna nya studie skapa ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och en enklare modell, säger Torbjörn Josefsson.

För mer information, kontakta gärna:

Torbjörn Josefsson, E-post: torbjorn.josefsson@hh.se, Mobil: 0763-39 13 97

Stressdoktorn: Stress-signaler borde tas på samma allvar som att brandlarmet går

”Stressdoktorn” Tomas Danielsson tror att en hel generation är på väg att bränna ut sig – och ger chefer några tips på hur de kan ta hand om sina medarbetare.

”Jag tror att bara ett fåtal av de som är födda i mitten på 70-talet kommer att kunna jobba till sin pension utan långa återhämtningsperioder flera gånger i livet”, säger Tomas Danielsson.

Sverige har nu 26,1 fall av psykiska sjukdomar per tusen anställda. Det handlar dock inte om personer som lider av det som klassiskt brukar ses som psykiska sjukdomar, utan snarare vad man brukar kalla rena utmattningsdepressioner.

”Det är inte så att du får schizofreni för att du sitter och använder din läsplatta en massa på fritiden, utan vad vi talar om här är psykiska utslag på grund av för högt tempo och stora förändringar med brist på återhämtning”, säger Tomas Danielsson.

LÄS ÄVEN: Psykologen: Fem sätt att göra ett fantastiskt första intryck – och några katastrofala misstag

Företagen har en stor skuld i det hela i det att man bara kör på utan att riktigt ta reda på hur de anställda mår, resonerar Tomas Danielsson.

Han brukar bland annat föreslå att företag ska jobba med så kallade livscaféer. Det vill säga att man avsätter 15-20 minuter någon gång per månad för att samtala i grupp om hur man mår. Här kan det exempelvis handla om att ta reda på ifall någon i gruppen behöver avlastning under en särskilt intensiv period i livet.

I dag finns det dock ytterst få livscaféer på svenska arbetsplatser. ”Ledarna säger bara kör, kör och leverera och så gör vi det”, säger Tomas Danielsson.

Han vänder sig också emot den nya typen av kontor där anställda saknar fasta arbetsplatser. ”Det får liksom inte kosta att ha anställningstrygghet, utan man ska komma med axelväska och dator och bara leverera.”

Det andra problemet är att vi ska vara ständigt uppkopplade och den trenden sprider sig som en löpeld över världen trots varningssignalerna, enligt Tomas Danielsson. ”Småbarnsföräldrar sitter vid 10 och 11 på kvällen och läser sin e-post och ska sedan vara pigga till möten klockan 8. Till slut får man kroppsliga symtom som är kopplade till psykiska funktioner.”

LÄS ÄVEN: Sömnforskare: Arbetsdagen borde börja tidigast 10

Lärde man sig inget av som skedde i slutet av 90-talet när stora skaror gick in i väggen?
”Företagen säger att man förstår, men sedan kör man med skygglappar tills något händer. Bromsar man inte nu står vi inför en katastrof som 70- och 80-talister kan få svårt att hämta sig ifrån”, säger Tomas Danielsson.

Det är inte så att han är datormotståndare eller liknande, utan problemet är att tekniken lockar oss att inte koppla av. ”Jag har tidigare talat om tickande bomber, men nu har det snarare gått så långt att det luktar vidbränt”, säger Tomas Danielsson.

Han berättar också att så kallad hjärntrötthet innebär att man har jobbat så hårt att man tappar lust till det mesta och även kan drabbas av minnesstörningar. ”Det går inte att vara dygnsuppkopplad via sociala medier och samtidigt jobba hårt.”

Tomas Danielsson menar att anställda måste våga ta rast utan att känna skuld, men det är sällan något som ledningen uppmuntrar.  Då dröjer det inte länge förrän den negativa spiralen kommer igång – sömnlöshet, nedstämdhet och psykisk utmattning.

Det är väl så att människor klarar extremt hög arbetsbelastning så länge det finns tid för återhämtning?
”Det är inte farligt att jobba hårt under en period, men arbetslivet idag innebär att när något är levererat så ska man börja med nästa sak direkt.”, säger Tomas Danielsson.

Han menar att om ett projekt går i mål torsdag lunch måste chefen säga till teamet att det kan ta ledigt under fredagen så att det kan komma tillbaka med laddade batterier på måndagen.

”Det är enkla åtgärder som aldrig kommer till skott eftersom dagens ledare tror att människor är maskiner med förslutna oljesystem som inte behöver repareras”, säger Tomas Danielsson.

Företag kör medarbetarenkäter som man lovar är anonyma. Litar folk på det och vågar verkligen säga vad man tycker?
”Jag ser ofta personalenkäter under sekretess och det är fler röda staplar än någonsin när det gäller stress i både offentlig och privat sektor”, säger Thomas Danielsson.

Han träffar många chefer som är medvetna om stressignalerna på företaget, men känner sig lamslagna över hur man bör agera.

Tomas Danielsson tycker att precis som att företag håller brand- och livräddningsövningar från gång till annan måste man också hålla i övningar för att upptäcka tidiga varningssignaler på utbrändhet. ”Det måste bli lika naturligt att agera på det som när brandlarmet går.”

LÄS ÄVEN: ”Vi jobbar för mycket – helt i onödan”

Stressdoktorns tips till företagen:
1. Utbilda chefer i att förstå processer och höja medvetenheten i ledarskapet om vikten av återhämtning.
2. Avsätt tid för att spegla vardagens stressprocesser och pröva exempelvis livscaféer – en slags förlängd kafferast.
3. Genomför övningar för att upptäcka tidiga varningssignaler ungefär på samma sätt som att företag tränar på hur man ska agera vid brandlarm eller livräddning.
4. Vid leverans belöna teamet med ledighet så att det hinner ladda batterierna inför starten av nästa leverans. Människor tål hög arbetsbelastning bara det finns tid för återhämtning.