Utmattningssyndrom kan uppstå när man utsätts för långvarig stress utan återhämtning

Utmattningssyndrom kan uppstå när man utsätts för långvarig stress utan återhämtning. Stressorerna i fråga är inte nödvändigtvis livskriser eller trauman, utan kan bestå i orimligt höga krav i arbetet och/eller inom den privata sfären.

De symtom som uppstår över tid innefattar sömnproblem, spändhet, problem med minne och koncentration, tilltagande trötthet, överkänslighet för intryck och minskad förmåga att göra flera saker samtidigt, särskilt under tidspress. Utmattningssyndrom utvecklas gradvis, ofta under en period av flera år. Under en inledande, ofta mångårig fas, utvecklas en serie symtom som sömnrubbningar, oro, irritabilitet och olika fysiska besvär t ex hjärtklappning och magproblem.

Medan somliga ser dessa symtom som varningssignaler och söker avlastning, söker andra ”stänga av” kroppens signaler och anstränger sig t o m ännu hårdare. I den akuta fasen – den som många beskriver i termer av att ”gå in i väggen” – blir den drabbade ofta extremt trött och kan inte återhämta sig trots att han/hon sover. Här finns också ofta skrämmande symtom som drabbar tankes- och minnessystemen som blackouter, stunder av frånvaro, svårigheter att hitta välbekanta platser, förvirring m m, Efter en period av några veckor/månader inträder en återhämtningsfas som, stöttad av en s.k. multimodal behandling med samtal individuellt eller i grupp och med kroppskännedomsträning med stöd av erfaren sjukgymnast, innebär att symtomen så sakteliga brukar gå tillbaka. Beroende på hur den perioden gestaltar sig kan symtomens tillbakagång bli mer eller mindre långdragen.

Stresskänslighet och problem med minne och koncentration kvarstår ofta under en längre tid efter att tillståndet förbättrats. Kan man upptäcka tecken på utmattning tidigare, behöver processen inte gå så långt, och återhämtningen kan gå betydligt snabbare. Ur både ett individ och samhällsperspektiv finns det mycket att vinna på att komma in med lättanvända stresshanteringsmetoder så tidigt som möjligt, så att man slipper uppsöka sjukvården.

Källa: Stressklubben.se

 

Stressen ökar på jobbet

Allt fler får besvär på grund av arbetet och det är stress och andra psykiska orsaker som ökar mest, visar en undersökning från Arbetsmiljöverket som omfattar 16 000 personer.

I dag har var fjärde person som arbetar besvär som har med jobbet att göra. Det är en betydande ökning sedan 2012 och ett tydligt tecken på att den nedåtgående trend som pågått under många år är bruten, enligt Arbetsmiljöverket.

”Resultatet ligger i linje med vad vi har sett i flera andra av våra undersökningar, alltså att allt fler mår dåligt av jobbet, i synnerhet av psykosociala orsaker och att kvinnor drabbas allra värst. Det är givetvis mycket oroande”, säger Ann Ponton Klevestedt, chef på statistikenheten, i ett pressmeddelande.

För två år sedan hade 22 procent av kvinnorna och 17 procent av männen upplevt arbetsorsakade besvär de senaste tolv månaderna, mot 27 respektive 20 procent nu. Totalt motsvarar siffrorna drygt en miljon arbetande svenskar.

– Att så många som var fjärde får besvär på grund av sitt arbete är anmärkningsvärt i sig. Att siffrorna ökar tar vi på största allvar, säger Ann Ponton Klevestedt, chef på statistik och analysenheten, på Arbetsmiljöverket.

Lärare utmärker sig som yrkesgrupp, i synnerhet när det gäller besvär på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar. 24 procent av de kvinnliga och 18 procent av de manliga grundskollärarna upplevde detta. Även undersköterskor, socialsekreterare, byggarbetare och bilmekaniker drabbas i högre utsträckning av arbetsorsakade besvär som inte beror på arbetsolycka.

Flera typer av besvär har blivit vanligare, bland annat ont i nacken, svårt att sova, oro, ångest och depression. Den vanligaste orsaken till besvären är stress eller andra psykiska påfrestningar — och här syns en betydande ökning, främst bland kvinnor. 2012 hade 10 procent av kvinnorna besvär till följd av stress eller psykiska påfrestningar, mot 15 procent nu.

Skillnader i arbetsmiljön kan vara en förklaring.

– Våra inspektioner har visat att en chef inom vissa kvinnodominerade yrken kan ha ett högre antal underställda än inom den mansdominerade verksamheten hos en och samma arbetsgivare. Det kan vara ett tecken på att det är svårare att ha tid att ta hand om de anställda, säger Ann Ponton Klevestedt.

Vad får den här utvecklingen för konsekvenser?

– Det kan leda till fler sjukskrivningar och därmed ökade kostnader för samhället, och även lidande för den enskilda så klart.