Vuxna behöver i allmänhet mellan 6–9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömnbehovet byggs upp av vakenhet, vilket innebär att inför 7–8 timmars sömn så behöver vi 16–17 timmars vaken tid. Vi har en drivkraft för sömn som är som starkast på kvällen och en drivkraft för vakenhet som startar på morgonen så de allra flesta av oss sover som bäst på natten. För att underlätta insomning kan det vara bra att varva ner någon timme innan planerad sänggång. Hur du väljer att varva ned spelar mindre roll, det viktigaste är att det känns bra för dig. Vi sover alla dåligt då och då och en eller ett par sömnlösa nätter är ingen större fara. Kroppen kan själv kompensera den förlorade sömnen genom att följande natt öka andelen djupsömn.
För att sova bättre behöver du:
• Kunskap om normala sovvanor
• Lära känna dina egna vanor
• Veta vad som ger dålig sömn och vad du kan göra för att sova gott
• Våga ändra dina vardagsrutiner
• Tålamod
Sömnen har olika stadier När man har lagt sig, släckt lampan och börjar känna sig dåsig sjunker vakenhetsgraden och man somnar. Sömnen är först ytlig och man är lättväckt, ibland kan detta upplevas som att man inte sover alls. Efterhand kommer man in i en djupare fas av sömnen. Musklerna slappnar av och man är svår att väcka. Blir man väckt här kan man känna sig förvirrad och det kan ta tid innan man känner sig vaken. Under djupsömnen sker den största delen av återhämtningen. Den ytliga och djupa sömnen återkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn, så kallad REM-sömn. REM står för rapid eye movement, och innebär att ögonen rör sig snabbt åt olika håll under drömsömnen. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn och ytlig sömn längre. Sovtiden varierar med åldern Ett nyfött barn sover ungefär 20 timmar per dygn. Sedan minskar sömnbehovet efterhand, bortsett från en tillfällig ökning under tonåren. Vuxna behöver oftast sova 6–9 timmar per dygn, men det varierar från person till person. Så länge man fungerar bra dagtid får man tillräcklig sömn.
När man blir äldre ändras sömnmönstret och andelen djupsömn minskar. Det beror bland annat på att vissa hormoner, som produceras under djupsömnen inte längre behövs i samma utsträckning. Sömnen blir ytligare och man vaknar lättare till. Det kan upplevas som att man sover sämre, men är helt normalt. Kroppen tar sig den sömn den behöver. Sömnen är viktig för återhämtningen Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andningen blir lugnare och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas. Under sömnen aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas samtidigt som produktionen av stresshormoner minskar. För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då.
Läs mer genom att kopiera länken i din webbläsare:
http://www.janusinfo.se/Documents/Broschyrer/Vart_att_veta_om_din_somn_och_somnbesvar_2014.pdf