Psykisk ohälsa är en av de större orsakerna till sjukskrivning inom arbetslivet. För dem med utmattningssyndrom, de som betecknades som utbrända eller burn out tidigare, leder det ofta till långa sjukskrivningar.
– Patientgruppen var som störst kring sekelskiftet. Nu ses en tendens för ökning bland unga vuxna, säger Sofia Norlund. Däremot står man inte lika handfallen längre inför behandlingen av utmattningssyndrom, utan kan agera i tid.
De personer som Sofia Norlund studerat har behandlats vid stressrehabiliteringen på Umeå universitetssjukhus. Nästan alla har varit långtidssjukskrivna, några har jobbat kvar under behandlingen. De flesta har en lång tids sjukdomshistoria.
Knyten näve i fickan
I en grupp har hon gjort en kvantitativ studie, med enkäter till 117 personer som varit sjukskrivna under minst två månader och max två år. I en kvalitativ studie har hon intervjuat tolv personer med utmattningssyndrom.
Trygghet och välkomnande stärker den utmattade på väg åter i jobb.– Det är viktigt att få känna sig bekräftad och välkommen åter, säger Sofia Norlund. Annars riskeras att sjukperioden förlängs. De sjuka betonar vikten av en öppen kommunikation och en god arbetsmiljö som är tillåtande.
De intervjuade talar om hur viktigt stödet är från arbetsgivaren, att de blir sedda och hörda.
– Det ger en trygghet och grundlägger en bättre känsla inför återkomsten. De allra flesta har fått ett bra stöd från arbetsplatsen.
De som inte har känt det beskriver att de har upplevt sig vara motarbetade, att man varit skeptisk mot deras svagheter och förklaringar. De har inte känt något förtroende för chefen.
– Arbetskamraterna är viktiga medhjälpare, men chefen är en särskilt viktig aktör vid återkomsten. De patienter som hanterar konflikter på jobbet med dold coping, det vill säga knyter näven i fickan istället för att konfrontera chefen eller arbetskamraten, lider en större risk att få längre sjukskrivningar. Ett klimat som inte är tillåtande leder till att man håller sina känslor och tankar för sig själv.
Fobi mot arbetsplatsen
Ibland har saker förändrats som försvårar återkomsten, som nya arbetsmodeller eller nya organisationer. Dessutom har ju folk olika förmågor till att hantera problemen, en del är mer stresskänsliga än andra. Det måste man ta i beräkningen, påminner Sofia Norlund.
Den kvantitativa studien visar att kvinnor har högre nivå av utmattning än män. Man fann fler arbetsrelaterade faktorer som påverkade utmattningsnivån hos kvinnor jämfört med män, samtliga var relaterade till lägre socioekonomisk position.
– Ett intressant fynd var att kvinnor som arbetar med ”ting” kände sig mer utmattade. Tidigare har människorelaterade arbeten nämnts som de mest Är man inte sedd på jobbet blir sjukfrånvaron ofta längre, säger Sofia Norlund.riskfyllda vad gäller stressrelaterad ohälsa.
Anställda med låg kontroll och höga krav har enligt studien lättare att bli utmattade, liksom vid ökad risk för arbetslöshet och stort missnöje över sin egen ekonomi. Det blir oftare längre sjukskrivningar om man varit sjuk många korta gånger tidigare för stress.
Det gäller även att komma med åtgärder i rätt tid, inte vänta för länge, utan att hetsa, förklarar Sofia Norlund. Förr var sjuktiden väl lång.
– Då kunde det leda till fobikänsla mot arbetsplatsen. Det kan man ju själv känna efter en lång semester, hur jobbigt det är att börja igen. Och etter värre blir det om arbetsplatsen medverkat till sjukdomen.
Viktigt är att vid rehabiliteringen se till hela sammanhanget, inte bara personen. Att man tar in arbetsplatsen vid stressbehandlingen. Att man tränar beteende och tankesätt även på arbetet, för samverkan med chef och kollegor.
Vid återgång krävs att tre pusselbitar är på plats: de upplevda egna resurserna, insikter om orsaker till sjukdom, samt stödet från andra.
– Alla ska vara med på tåget, säger Sofia Norlund. Det är som på avstämningsmötet med försäkringskassan, läkaren, arbetsgivaren och den sjuke själv. Man träffas tillsammans för att få en samsyn hos alla aktörer.
Fotnot: Sofia Norlund är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, vid Umeå universitet. Hennes avhandling heter Psykosociala arbetsfaktorer och burnout – en studie av en arbetande allmän population och patienter vid en stressrehabiliteringsklinik
Torbjörn Uhlin
