Redan utsatta blir oftare mobbade | 

Den som är känslig för stress och lätt får ångest löper större risk att bli mobbad på jobbet. Den kontroversiella slutsatsen drar Stami, norska statens arbetsmiljöinstitut i en studie.

Norska Statens Arbeidsmiljøinstitutt, STAMI, har i en studie undersökt om vissa personlighetsdrag ger en ökad risk för att bli utsatt för mobbning. Den kontroversiella slutsatsen är att det faktiskt kan spela roll.

– Min första tanke var att de bara tittat på personlighetsdragen på dem som blir mobbade, inte på de som mobbar. Mobbning handlar om makt och är betydligt vanligare där ledarskapet är svagt. Jag vill ändå betona att jag har stor respekt för forskningen som görs på STAMI, säger Kristina Östberg, psykoterapeut som jobbar med mobbning i arbetslivet.

Studien är gjord med femfaktormodellen där mänskliga personlighetsdrag, som vi alla har i högre eller lägre grad, delas in i faktorer som bygger på hur man reagerar i tanke, känsla och beteende på olika situationer. Studien visade att de som riskerar att utsättas för mobbning har en högre grad av faktorn neuroticism där sårbarhet, känslighet för stress och depressiva reaktioner ingår. Samma personer har också en låg grad av faktorn extraversion där självsäkerhet och sällskaplighet ingår liksom av faktorn samvetsgrannhet som bland annat handlar om prestationsvilja.

– Det jag sett i min egen verksamhet inom HR och psykoterapi är att de som är utsatta för mobbning är målinriktade och stannar kvar. Många säger att de älskar sitt jobb. Det naturliga vore att sluta på en osund arbetsplats innan man blir sjuk, säger Kristina Östberg.

STAMI gjorde även en uppföljningsstudie för att undersöka förhållandena mellan orsak och verkan över tid vad det gäller de personliga dragen. I studien ingick 3 066 norska arbetstagare. Resultatet visade att hög grad av neuroticism ledde till ökad risk att bli mobbad två år senare. Samtidigt visade resultatet att de personer som blev mobbade vid första mätningen rapporterade att de två år senare blivit mindre sällskapliga, mindre samvetsgranna och mindre öppna för nya upplevelser.

– Det är inte konstigt. Den som utsätts för långvarig mobbning reagerar med hela kroppen, ändrar sitt beteende och växlar strategier hela tiden. Man har svårt med tillit, kanske blir rädd när någon är ironisk eller flyr när någon vill ha närhet. I andras ögon upplevs man som konstig, säger Kristina Östberg.

Vad händer i en grupp där mobbning förekommer?

– Effektiviteten sjunker, kostnaderna ökar på grund av frånvaro och sjukdom. Rädslan att bli nästa att bli utsatt skapar tystnad och samarbetet minskar. Och de utsatta får skador i form av minskad tillit till andra människor.

Avslutningsvis tycker Kristina Östberg att eftersom så få anitmobbningsprogram fungerar vore det tjänstefel av forskarna att inte också studera personlighetsdrag hos den som mobbar.

– Om det skulle finnas större risk att börja mobba vid vissa personlighetsdrag skulle man kunna sätta in resurserna där, säger Kristina Östberg Eriksson.

Fakta femfaktormodellen

Femfaktormodellen beskriver den mänskliga personligheten i fem grundläggande dimensioner:

  • Neuroticism: benägenhet för ångest, depressiva reaktioner, ilsken fientlighet, impulshandlingar, sårbarhet och stresskänslighet.
  • Extraversion: sällskaplighet, självsäkerhet, värme i relationer till andra, spänningssökande, positiva känslor
  • Öppenhet: intresse och mottaglighet för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar.
  • Vänlighet: sympatiskhet: inriktning på rättframhet, tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja, medkänsla samarbetsvilja
  • Samvetsgrannhet: noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningsamhet, plikttrohet, förtänksamhet.

 Källa: Prevent.se

Gerd Eriksson Gerd Eriksson

Värt att veta om sömn

Vuxna behöver i allmänhet mellan 6–9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömnbehovet byggs upp av vakenhet, vilket innebär att inför 7–8 timmars sömn så behöver vi 16–17 timmars vaken tid. Vi har en drivkraft för sömn som är som starkast på kvällen och en drivkraft för vakenhet som startar på morgonen så de allra flesta av oss sover som bäst på natten. För att underlätta insomning kan det vara bra att varva ner någon timme innan planerad sänggång. Hur du väljer att varva ned spelar mindre roll, det viktigaste är att det känns bra för dig. Vi sover alla dåligt då och då och en eller ett par sömnlösa nätter är ingen större fara. Kroppen kan själv kompensera den förlorade sömnen genom att följande natt öka andelen djupsömn.

För att sova bättre behöver du:

• Kunskap om normala sovvanor

• Lära känna dina egna vanor

• Veta vad som ger dålig sömn och vad du kan göra för att sova gott

• Våga ändra dina vardagsrutiner

• Tålamod

Sömnen har olika stadier När man har lagt sig, släckt lampan och börjar känna sig dåsig sjunker vakenhetsgraden och man somnar. Sömnen är först ytlig och man är lättväckt, ibland kan detta upplevas som att man inte sover alls. Efterhand kommer man in i en djupare fas av sömnen. Musklerna slappnar av och man är svår att väcka. Blir man väckt här kan man känna sig förvirrad och det kan ta tid innan man känner sig vaken. Under djupsömnen sker den största delen av återhämtningen. Den ytliga och djupa sömnen återkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn, så kallad REM-sömn. REM står för rapid eye movement, och innebär att ögonen rör sig snabbt åt olika håll under drömsömnen. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn och ytlig sömn längre. Sovtiden varierar med åldern Ett nyfött barn sover ungefär 20 timmar per dygn. Sedan minskar sömnbehovet efterhand, bortsett från en tillfällig ökning under tonåren. Vuxna behöver oftast sova 6–9 timmar per dygn, men det varierar från person till person. Så länge man fungerar bra dagtid får man tillräcklig sömn.

När man blir äldre ändras sömnmönstret och andelen djupsömn minskar. Det beror bland annat på att vissa hormoner, som produceras under djupsömnen inte längre behövs i samma utsträckning. Sömnen blir ytligare och man vaknar lättare till. Det kan upplevas som att man sover sämre, men är helt normalt. Kroppen tar sig den sömn den behöver. Sömnen är viktig för återhämtningen Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andningen blir lugnare och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas. Under sömnen aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas samtidigt som produktionen av stresshormoner minskar. För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då.

Läs mer genom att kopiera länken i din webbläsare:

http://www.janusinfo.se/Documents/Broschyrer/Vart_att_veta_om_din_somn_och_somnbesvar_2014.pdf

Träning på arbetstid ökar produktiviteten

Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publicerats i augustinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.

Studien visar att det kan vara möjligt att använda arbetstid för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder och ändå uppnå samma eller högre produktionsnivåer. Samma produktionsnivåer med färre arbetstimmar innebär en ökad produktivitet, samtidigt som individerna kan dra nytta av de hälsofördelar fysisk aktivitet ger.

– Den ökade produktiviteten kan dels bero på att man åstadkommer mer de timmar man är på arbetet, kanske på grund av bättre ork, dels på att mindre arbetstid går åt till sjukfrånvaro, säger Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson, forskarna bakom studien.

I studien fick två arbetsplatser inom en tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar varje vecka åt fysisk aktivitet, fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick samma minskning av arbetstiden men utan obligatorisk träning och en tredje grupp hade kvar sin ordinarie arbetstid, 40 timmar per vecka.

Resultaten visade att samtliga grupper kunde behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, i det här fallet antalet behandlade patienter, under studieperioden jämfört med motsvarande period föregående år. De som tränade rapporterade också förbättringar i självskattad produktivitet – de upplevde att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka.

Ytterligare information Ulrica von Thiele Schwarz vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-755 31 91, e-post uvt@psychology.su.se

Henna Hasson vid Lunds universitet och Karolinska Institutet, e-post henna.hasson@ki.se

Fysisk träning och avslappning bäst mot spänningshuvudvärk

https://healthwatch.se/news/exercise/fysisk_traning_och_avslappning_bast_mot_spanningshuvudvark

 Många svenskar lider av kronisk spänningshuvudvärk. En avhandling vid Sahlgrenska akademin har utvärderat de bästa metoderna för att lindra huvudvärken – och konstaterar att träning och avslappning är bättre än akupunktur.

Mer än var femte svensk lider av spänningshuvudvärk flera gånger i månaden. Omkring var tionde har spänningshuvudvärk varje vecka; ungefär 2-3 procent har huvudvärk dagligen. Detta gör spänningshuvudvärk till den vanligaste formen av huvudvärk i befolkningen – och i sin kroniska form också en av de mest svårbehandlade.

Doktoranden Elisabeth Söderberg vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, har i sin avhandling undersökt vilka metoder som är mest effektiva för att lindra kronisk huvudvärk, både med avseende på värkens intensitet och antal huvudvärksfria perioder samt andra symtom som muskelömhet och generell livskvalitet.

Totalt fick 90 patienter med kronisk huvudvärk prova fysisk träning, avslappningsövningar respektive akupunktur. Försöken visade att samtliga metoder hjälpte, men att patienter som gjorde avslappningsövningar hade flest huvudvärksfria dagar. Vid en uppföljning sex månader senare var det också gruppen som gjorde avslappningsövningar som mest förbättrat sin sömn.

– Men framför allt visar resultaten att fysisk träning har god effekt på kronisk huvudvärk av spänningstyp, vilket vetenskapligt inte tidigare bevisats. Vid en uppföljning av patienterna ett halvår efter behandlingen var det till exempel gruppen som tränade som mest ökat sin generella livskvalitet, säger Elisbeth Söderberg.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att avslappningsträning ger fler huvudvärksfria perioder och fler huvudvärksfria dagar, medan fysisk träning och avslappning ger bättre välbefinnande och minskar muskelömhet.

 

– För patienter med kronisk huvudvärk av spänningstyp är dessa metoder därför att rekommendera framför akupunktur, säger Elisabeth Söderberg.

 

De vanligaste utlösande faktorerna bakom spänningshuvudvärk är enligt avhandlingen stress och dålig ergonomi.

 

INFORMATION OCH KONTAKT

Avhandlingen Chronic tension-type headache. Treatment with acupuncture, physical training and relaxation training försvarades vid en disputation den 15 juni.

 

Elisabeth Söderberg, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0304-54009 elisabeth.soderberg@neuro.gu.se

Till artikeln