Varför medicinsk yoga?

Medicinsk yoga fokuserar på att töja, böja och stretcha

Den medicinska yogan är utvecklad ur den klassiska kundaliniyogan och är mycket terapeutiskt med mjuka fysiska yogaövningar där fokus ligger på att töja, böja och stretcha. Man fokuserar alltid på andningen, använder sig av mantra, meditation och djupavslappnande övningar. Detta har visat sig passa särskilt bra för människor med smärta.

Andningen är en viktig del av yogan eftersom den har en så stor påverkan på hela kroppen. Fel andningsteknik gör att kroppen stressas och man får svårare att slappna av. Med en kontrollerad, lugn och avslappnad andning får syret i blodet lättare att passera ut till cellerna, vilket behövs för att kroppen ska fungera optimalt. Den del av kroppen som gör ont får möjlighet att vila och återhämta sig.

– Yogan lugnar ner det sympatiska nervsystemet och aktiverar det parasympatiska, det vill säga ”lugn och ro systemet”. Detta gör att kroppen fungerar bättre.

Progressiv avspänning

Progressiv avspänning är en muskulär avspänningsteknik och en effektiv metod för att släppa spänningar i kroppen. Övning i progressiv avspänning ger ökad kroppskännedom och hjälper till att hantera stress. Det går till så att man spänner och slappnar av olika muskelgrupper i en bestämd ordning. Tekniken kan utföras i både sittande och liggande ställning. Lycka till!

 

 

5 tips till dig som anhörig till person med långvarig smärta

1. Smärtan frestar på relationen. Det är inte alltid enkelt att leva med någon som har långvarig smärta. Det är svårt att om man ska hjälpa till eller hålla sig undan. För mycket hjälp kan personen mer passiv och leda till ännu mer lidande. Samtidigt kan personen få skuldkänslor över att till exempel inte kunna göra hushållsarbete och frestas att ta i för mycket, vilken kan leda till att hon eller han blir liggande i flera dagar.

2. Trött av rehabilitering. Under rehabiliteringen ligger fokus på funktionsökning, att öka aktivitetsförmågan och att inte låta smärtan styra för mycket i livet. Du som är anhörig kan ha i minnet att smärtrehabiliteringen kräver mycket energi och engagemang. Ofta blir personen ännu tröttare och smärtan kan också öka under en tid. Tänk på att rehabiliteringen är början på en större förändring och att ni tillsammans får fortsätta processen.

3. Meningsfulla sysslor. Om man har något meningsfullt att göra mår man också bättre. Det förändrar de biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar upplevelsen av smärtan. Rörelse påverkar också kroppen och hjärnan positivt – man mår bättre både fysiskt och psykiskt. Uppmuntra gärna den som har långvarig smärta till enkel vardagsmotion och avslappningsövningar.

4. Nya rutiner i vardagen. Hjälp till att se över vardagens rutiner och försök att hitta en tydlig dygnsrytm med aktivitet, vila, måltider och sömn. Att göra en sak i taget är viktigt, liksom att planera in pauser. Utvärdera och lägg till aktiviteter efter hand. Många som har långvarig smärta drar sig undan och tackar nej till olika sociala aktiviteter. Det ökar risken för nedstämdhet och isolering. Därför är det bra om du uppmuntrar till kontakt med släkt, vänner och arbetskamrater.

5. Det är viktigt att ha roligt. De flesta som har långvarig smärta säger att de nästan glömmer bort att ha ont när de gör något roligt. Därför är det viktigt att fortsätta göra saker som är lustfyllda. Vad har ni tidigare tyckt om att göra? Går det att göra nu med, fast i lite mindre skala? Om ni tidigare gick långa promenader kan ni gå en kort sväng nu. Var uppfinningsrik och tänk på att det är bättre att göra lite än ingenting alls.