9 myter om utmattningssyndrom

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver organiseras därefter. Och rehabiliteringen behöver anpassas.

1. Det drabbar bara känsliga personer.
Vem som helst kan drabbas. Ofta är det ambitiösa och duktiga personer med stort driv.

2. Hjärnförändringarna är bestående.
Stressystemet kan läka med rätt behandling. Men hjärnan måste få vara i fred och vila.

3. Den som en gång drabbats blir aldrig helt frisk igen.
Det går att komma tillbaka och förhindra återinsjuknande men det ställer krav på arbetsplatserna. Nyckeln är arbetslivsinriktad rehabilitering.

4. Depression är samma sak.
Depression och utmattningssyndrom är två olika diagnoser med liknande symptom.

5. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är bästa behandlingen.
Inte depressionsanpassad KBT. Möjligen kan en anpassad form fungera. KBT hjälper i förebyggande syfte och kan lindra symtom men ger inte snabbare arbetsåtergång.

6. Antidepressiva läkemedel fungerar som behandling.
Nej, det händer andra saker i kropp och psyke än vid en depression.

7. Avspänning fungerar som behandling.
Enbart avspänningsmetoder läker inte hjärnan. Men metoden fungerar förebyggande mot utmattning.

8. Stress är farligt och leder till utmattning.
Stress är inte farligt utan en överlevnadsmekanism. Osund stress är farlig. Nyckeln är tillräcklig återhämtning.

9. Vid total vila kan man snabbt återgå i arbete.
Det tar lång tid att läka hjärnan för den som insjuknat i utmattningssyndrom.