Vi kan också bli väldigt trötta av stress

 

Tired brainOch det blir många svenskar. Nära hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan. Ungefär hälften av dem beror på stressrelaterad sjukdom. Den stora diagnosen inom området är utmattningssyndrom, som präglas av en kraftig trötthet. Kognitiv påverkan, med till exempel minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, hör till symtombilden, liksom stresskänslighet. Bakgrunden är en långvarig stress, med högt tryck på jobbet eller privat, i kombination med bristande återhämtning.

Den som gav sjukdomen dess namn i början av 2000-talet är Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutets institution för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hon beskriver den process som startar vid stress: först går det autonoma nervsystemet igång med ökad puls och blodtryck för att säkerställa blod till musklerna. Binjurebarken utsöndrar kortisol och andra stresshormoner, vilket gör oss mer alerta. Ämnesomsättningen och immunför­svaret ställer om. Allt riggas för att vi ska kunna fly så snabbt som möjligt, eller, i värsta fall, läka från sårskador om vi måste slåss.

Men systemet är avsett för korta, explosiva insatser, där allt sedan ska återgå till det normala. Att ha stressystemet långvarigt påslaget skapar förändringar i kroppen – och i hjärnan. Studier på råttor som stressats mycket kraftigt har visat att amygdala svullnar medan hippocampus och pannloberna krymper, nå­got som rimmar väl med symtomen som sjukdomen ger. Samma förändringar har påvisats vid avbildning av hjärnan hos personer med utmattningssyndrom.

Marie Åsberg

Marie Åsberg, foto: Andreas Andersson.

– Utmattningssyndrom är en hjärnsjukdom, utan tvekan. Patienterna har ofta svårt att ta till sig det. Men det är därför det tar så lång tid för sjukdomen att läka ut. Läkning av hjärnsjukdomar är långsamma processer, säger Marie Åsberg.

Hon skrev Socialstyrelsens första riktlinjer inom området. De kom 2003, men utbudet av behandlingar är fortfarande ganska glest.

– Patienterna behöver framför allt tid. Det är ofta provocerande för patienterna att det tar sådan tid att läka ut från en utmattning, säger Marie Åsberg.

Vissa symtom, som nedstämdhet eller sömnstörningar, har effektiv medicinsk eller psykologisk behandling. Fysisk aktivitet och träning är värdefullt och bra. Men det stora arbetet går ut på att få till livsstilsförändringar. Arbetsbelastningen behöver normaliseras och patienten behöver hitta en balans mellan sådant som ger återhämtning och sådant som tar kraft. Sedan ska detta varvas, så att orken inte hinner ta helt slut innan den fylls på igen. Det kan handla om att lära sig växla mellan ansträngande mentalt arbete och en återhämtande promenad.

Prognosen är relativt god för gruppen. De flesta kommer tillbaka i arbete och risken för återfall i utmattning är lägre än för många andra psykiatriska diagnoser, enligt Försäkringskassan.

Men utmattningssyndrom tar tid att etablera. Där tror Marie Åsberg att den självskattningsskala hon varit med om att ta fram kan ha en viktig funktion. Den heter KEDS, Karolinska Exhaustion Disorder Scale, och finns gratis tillgänglig via nätet. Formuläret tar endast några minuter att besvara och resultatet visar om det finns risk för utmattningssyndrom.

Läs hela artikeln. 

https://ki.se/forskning/nyfiken-pa-t

rotthet

Idag på kvinnodagen uppmärksammar vi kvinnors psykiska hälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för kvinnor

Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid. Den stressrelaterade psykiska ohälsan står för en allt större del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos, till exempel utmattningssyndrom, vilket ofta innebär halvårslånga sjukskrivningar. Dessutom drabbas yngre kvinnor oftare än andra, och vissa yrkesgrupper, både bland hög- och lågutbildade, löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa – det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har sedan 1990-talet utgjort en betydande del av alla pågående sjukfall, och utgjorde första kvartalet 2020 41,3 procent av alla pågående sjukfall. I Försäkringskassans nya socialförsäkringsrapport ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser” undersöks psykisk ohälsa i Sveriges arbetande befolkning i åldrarna 20-69 år.

– Vi ser att psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och att sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid. Det är framförallt den ökade förekomsten av utmattningssyndrom som gör att sjukfallen för psykiatriska diagnoser blir längre, då dessa sjukfall ofta löper över ett halvår eller mer. Det kan jämföras med akuta stressreaktioner som också är vanliga, men som endast varar runt en månad, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.

Yngre kvinnor drabbas oftare

Kvinnor är oftare sjukskrivna än män – och det gäller i ännu högre grad sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Generellt sett löper kvinnor 25 procent högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är motsvarande siffra 31 procent och för stressrelaterad psykisk ohälsa är skillnaden ännu större: det är 41 procent högre risk att kvinnor drabbas än män.

Risken att bli sjukskriven stiger efter 50-årsåldern, för att sedan avta i åldrarna över 60 år. Men för psykiatriska diagnoser är risken 10 till 15 procent högre att drabbas i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i åldersgruppen 45–49 år. Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligast förekommande i åldersspannet 30–39 år.

– Familjesituation påverkar den psykiska ohälsan och till exempel är stressrelaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom vanligare då man har barn i förskole- och lågstadieåldern, tre till åtta år. Det har att göra med balansen mellan arbete och familjeliv: om man både arbetar och tar stort ansvar för familjen – det vi kallar dubbelarbete – så ökar det risken för stressrelaterad psykisk ohälsa. Något som gäller både män och kvinnor, men som drabbar fler kvinnor än män, säger Ulrik Lidwall.

Drabbar både hög- och lågutbildade

Psykisk ohälsa är vanligare inom vissa branscher och inom vissa yrken. Att så kallade kontaktyrken, främst inom vård- och omsorg, är överrepresenterade är känt sedan tidigare, men även inom djurhälsa och djurvård, apoteksbranschen, lager och distribution samt bevakning och säkerhet är risken att drabbas av psykisk ohälsa högre än vanligt.

– Vi ser också att fler mycket kvalificerade yrken som vi inte tidigare sett i detta sammanhang är överrepresenterade i statistiken, till exempel specialistläkare, arkitekter, veterinärer och apotekare, säger Ulrik Lidwall.

Studien handlar om åren 2018-19, innan Coronapandemin drabbade Sverige.

Rapportens viktigaste fynd:

Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden har ökat över tid. Stressrelaterad psykisk ohälsa (diagnoskod F43) innebär generellt kortare sjukfall jämfört med de mer ovanliga psykiska sjukdomarna.

Inom den stressrelaterade psykiska ohälsa har dock ”utmattningssyndrom” ofta halvårslånga sjukfall jämfört med ”akuta stressreaktioner” som varar drygt en månad. Den ökade förekomsten av utmattningssyndrom kan vara en viktig orsak till ökad sjukfallslängd för psykiatriska diagnoser.

Kvinnor löper generellt 25 procents högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är risken 31 procent högre för kvinnor jämfört med män och ännu högre för stressrelaterad psykisk ohälsa, 41 procent.

Stressrelaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom är vanligare bland individer med barn i förskole- och lågstadieåldern 3 till 8 år. Sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser är generellt högre bland dem med stora familjer, med 4 eller fler barn.

Sjukfrånvaron är generellt högre inom bygg, transport, offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Den psykiska ohälsan är dock störst inom vård- och omsorg, djurhälsadjurvård, apoteksbranschen, lager-distribution och bevakning-säkerhet.

Risken för sjukskrivning stiger efter 50-årsåldern för att sedan avta i åldrarna över 60 år bland dem som fortfarande arbetar. För psykiatriska diagnoser är mönstret istället att risken är 10 till 15 procent högre i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i åldersgruppen 45–49 år.

Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20–69 år (Socialförsäkringsrapport 2020:8)

Källa: Försäkringskassan