”Färg, form och design är viktiga delar i behandlingen av patienter med stress- och utmattningssyndrom och långvarig smärta”

– Vi vill ge den bästa vården och varmt omhändertagande i en lokal där färg, form och design utgör viktiga delar. Patienten får ett personligt bemötande och ska känna sig välkommen direkt när hen kommer. Då möts patienten av avslappnande musik, god fika och frukt i en vacker miljö. Det är lugnt och harmoniskt också när det gäller ljus och ljud, av stor vikt för dem som är stresskänsliga. Vi vill förmedla lugn och ge en känsla av sinnesro.

Det säger Anette Sjödin, vd/verksamhetschef och leg psykoterapeut på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

Kognitiva Teamet Rehab har nu funnits i tre år och är ett modernt vårdföretag, ett effektivt hjälpmedel i samband med rehabiliteringen av dem som drabbats av stress- och utmattningssyndrom eller långvarig smärta, betonar Anette Sjödin.

– Vi arbetar klimatsmart och har en digital plattform med patientens rehabprogram, schema och inloggning till ”Min sida”. Där publiceras veckovis övningar och hemuppgifter från psykolog och fysioterapeut, mindfulness och yoga.

Från 2019 erbjuder Kognitiva Teamet möjligheten till videosamtal. Det blir positivt särskilt för patienter som inte kan ta sig till behandlingen vid enstaka individuella besök.

Innan Kognitiva Teamet Rehab startade arbetade Anette Sjödin som beteendevetare/leg. psykoterapeut KBT/handledare, för primärvården. Då var det korta begränsade insatser för patienterna med individuell behandling.

2006 gjordes en överenskommelse mellan landstinget och försäkringskassan i Stockholms län om åtgärder för minskad sjukfrånvaro. Året efter startades projektet ”Ögat på sjukskrivning” med inriktning på ledning och styrning, samverkan, kompetensutveckling samt utsatta gruppers inklusive kvinnors ohälsa. Anette Sjödin fick då möjlighet att pröva behandling av patienter i grupp. Hon genomförde tio gruppbehandlingar med upp åtta patienter i varje. Resultaten visade tydligt att gruppformatet var bra för patienterna.

I samband med att hon blev färdig psykoterapeut 2008 genomförde hon kvalitativa studier av patientgruppen, före och efter behandlingen. Resultatet visade på goda resultat när det gällde arbetsåtergången. Depression och ångest minskade för patienterna med stress- och utmattningssyndrom.

– Efter sex månaders uppföljning var resultatet ännu bättre. Det visade att det tar tid att komma vidare från sitt stress- och utmattningssyndrom. De hade varit högpresterande men hade varit extremt nedsatta i sina funktioner. Alla patienter var inte tillräckligt friska för att kunna arbeta fullt ut. Men de hade ökat sin aktivitet och arbetsförmåga.

– Jag använde mig av KBT för stresshantering och gjorde en begränsad studie av 60-70 patienter. Det visade sig även där att gruppen varit en viktig del i behandlingen. Samvaron mellan gruppmedlemmarna medförde i sig en del av rehabiliteringen. Att lära sig aktivera lugn och ro-systemet med hjälp av andningen och vara i nuet med hjälp av mindfulness och visade sig vara viktiga delar i behandlingen.

Efter att vårdvalet införts av Stockholms läns landsting 2015 kunde Anette Sjödin ge sina patienter en mer omfattande insats med multimodala behandling med hjälp av läkare, psykologer och fysioterapeuter som arbetar i team med patienten.

När det gäller rehabilitering av smärtpatienter så är det ACT och fysioterapi som har visat sig ha god evidens. Patienterna blir bättre, vilket de också visar tydligt på skalor med smärtupplevelse och livskvalitet.

– De lär sig leva med sin smärta. De tar själva kommandot och inte smärtan.

I stress-, utmattnings- och smärtrehabilitering ingår aktivitetsbalansering. Att lära sig hushålla med sin energi.

– Sedan augusti har vi en ny yrkesgrupp, arbetsterapeuter. Vi har anställt två. De hjälper till inför patienternas återgång till arbetet. Vi hjälper då både arbetstagare och arbetsgivare.

Idag har arbetsgivaren en skyldighet att ta fram en plan för patientens återgång i arbete, en rehabiliteringsplan. Planen ska underlätta arbetstagarens återgång i arbete. Därför är det viktigt att planen upprättas i samråd med arbetstagaren. Kognitiva Teamet hjälper också till med att utforma planen för patientens återgång i arbete.

 

Läs mer

Patienterna lär sig att hantera sin smärta och finner fram till ett nytt må-bra-läge.

Fysioterapeuten Anna-Karin Thysell

– Våra patienter blir mer harmoniska fastän de har ont. De lär sig att hantera sin smärta och finner fram till ett nytt må-bra-läge.

Det säger fysioterapeuten Anna-Karin Thysell, teamledare för fysioterapeuterna på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

– Vi kan inte bota smärtan och jobbar inte med smärtlindring. I stället försöker vi tillsammans med patienten finna sätt att förhålla sig till sin smärta, Att hjälpa dem att hitta en ny balans i tillvaron med aktiviteter och återhämtning. Mycket gäller det att vara snäll mot sin egen kropp, lyssna noga på den, sätta gränser och inte bli rädd för sin smärta. Det är viktigt att snart komma tillbaka till sitt sociala liv och få en bra livskvalitet.

Både fysioterapeuter och psykologer på Kognitiva Teamet Rehab arbetar utifrån ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en form av Kognitiv Beteendeterapi, KBT, där fokus är att identifiera och ta konkreta steg i riktning mot vad man tycker är viktigt i livet.

– Våra smärtpatienter har ibland fått höra att det är en inbillningssjuka. Och det har också gjort att de ifrågasätter sig själva. När vi under vår rehabilitering kan hjälpa dem med en förklaringsmodell kring långvarig generell smärta genom att berätta om central sensitisering eller överretbarhet och fel på ”smärtbromsen”, känner de sig lättade.

Anna-Karin Thysell har arbetat med långvarig smärta och stressproblematik i mer än tio år. Hon betonar att smärtproblematik och mental ohälsa ofta hör ihop. Smärtan kan vara sammankopplad med trötthet, stelhet och dålig sömn. Oro och bristande kunskaper om orsaker till smärtan kan leda till kraftigt sänkt aktivitetsnivå eftersom man vill undvika aktiviteter som gör att smärtan ökar och risken finns då för att en rörelserädsla utvecklas, vilket i sin tur medför sämre kondition, muskelfunktion och allmän hälsa.

På Kognitiva Teamet Rehab i Enskede är Anna-Karin Thysell teamledare för sex fysioterapeuter. De arbetar alla med patienter i grupper med upp till tio deltagare i varje. Det är både män och kvinnor i grupperna, men mest kvinnor i åldern 20-70 år. Många arbetar inom förskola och skola och inom vård och omsorg. Flertalet kommer på remiss från vårdcentralen, några kommer på egenanmälan.

Rehabiliteringen pågår i totalt 20 veckor. Drygt hälften av rehabiliteringen består av fysioterapi- och psykologträffar i grupp. Resterande tid, åtta veckor, går åt till en kurs i mindfulness en gång i veckan. Under fysioterapiträffarna genomförs fysisk aktivitet med uppvärmningsövningar till musik och cirkelträning mellan olika stationer, där övningarna anpassas efter patienternas individuella förmågor. För en del handlar det om att våga övervinna sin rörelserädsla och ta i lite mer. För andra gäller det att ta det lite lugnare i sin träning. Varje grupptillfälle har även ett teoritema som smärtfysiologi, sömn och fysisk aktivitet.

– Det finns ofta ett starkt inslag av stressproblematik hos patienterna. Oro, inre och yttre krav ger en ökad anspänning i kroppen. Under gruppträffarna får deltagarna prova olika tekniker för att själv kunna reglera sin spänningsbalans. Det handlar då om djupa andetag, progressiv avspänning när man spänner en muskel i taget och sedan slappnar av samt mindfulnessövningar som kroppsscanning, när man blir mer medveten om känslor och förnimmelser i kroppen.

Ett återkommande inslag är kroppskännedomsträning.  Genom enkla övningar i liggande, sittande och stående tydliggörs egna hållnings- och rörelsemönster. Syftet är att bli mer kroppsmedveten, hitta metoder att använda sin kropp på bästa sätt och tydliggöra egna behov. I stället för att tidigare bara ha sett kroppen som något besvärligt med värk och en rad problem kan patienten genom övningarna hitta sina kroppsliga resurser och få en mer positiv bild av sig själv.

Att rehabiliteringen sker i grupp är läkande i sig. Deltagarna inser att de inte är ensamma om att ha ont och de stöttar och peppar varandra.

Under tolvveckorsperioden genomförs tre enskilda träffar mellan fysioterapeut och patient: i början, mitten och slutet. Vid två tillfällen träffar patienten hela teamet med läkare, psykolog och fysioterapeut. Tre månader efter avslutad rehabilitering arrangeras en återträff med en uppföljning av hur patienternas fortsatta egen rehabilitering fungerat.

Hur vet du att patienterna mår bättre

– De vågar mer, är inte så försiktiga längre. De tar upp sitt sociala liv igen, testar på att göra saker fastän de har ont, men i andra doser. Och de blir snällare mot sig själva. De lyssnar och tar hänsyn till kroppens signaler och behov. Oron blir mindre och de blir gladare fastän de fortfarande har ont

Läs mer